Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnbäraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— vackert liten — är snart lika lång som jag, fast hon bara är sexton år — nig för herrarna nu — god natt med dej!»
Anna neg och försvann.
»Denna flicka är ditt enda barn?» frågade Jäger.
»Ja, men hon är allt för mej — det är min enda glädje — en far bör inte skryta med sitt barn, men god är hon, det skall Gud veta, och mån om mej — aldrig har hon gjort mej den minsta förargelse — och läraktig se’n!»
»Nå, ger du henne någon uppfostran? — Det förefaller mig som skulle hon förtjäna ett annat öde än att slava som piga i alla sina dar eller bli gift med någon, som inte förstår henne.»
»Herrn har rätt — man skär inte guld med täljknivar inom ämbets- och tjänsteklassen — nog har jag, skam till sägandes, skrapat ihop så mycket, att jag skulle kunna kosta på henne — jag är själv en grov krabat, men nog vet jag för det, att en god uppfostran är det bästa en far kan ge sitt barn — det enda som oroar mej, är att jag då måste skiljas från henne — att jag inte får vaka över henne. — Ett vackert ansikte pryder kvinnan, men det kan också bli hennes olycka — mången natt har jag legat och funderat på den saken — ja vid Kristus och hans dyra blod, den som mördade mitt barns oskuld, den skulle jag strypa, utan att en gång unna honom läsa sitt Fader vår — men det är långt lidet — där ligga två stycken rockar — de behövas i sådant väder — men det var sant, vem var det av herrarna, som tog fram förtäringen på Blå duken? Den glömde vi betala, och fru Strömqvist sitter nu kanske som bäst och svär över sådana kunder.»
»Här är pengar», sade Jäger, i det han tog fram några sedlar ur plånboken och lade dem i järnbärarens hand, »du kan betala för oss, när du går dit härnäst.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
