Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kusin Betty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jo, vad jag det är», förklarade mannen; »lycklig den som fått lära något i sina dar!» tillade han, tog sin mössa och gick, bortkallad av ett bud från verkstaden.
»Lycklig den som vet att använda vad man lärt», tillade jag; »dina flickor bli en gång stora, och hur roligt bleve det ej för dig, om du till att börja med kunde lära dem vad du själv lärt!... Nå, det går väl på samma sätt med din franska?»
»Jag bedyrar att jag inte sett en fransk bok på den dag jag minns.»
»Det är orätt kära Betty.»
»Men vad skulle det tjäna till?»
»Till detsamma som ditt piano, och för övrigt är allt vad man lär i ungdomen ett frö ämnat till blomma och frukt för det återstående livet.»
Betty teg och stirrade tankfull framför sig.
En afton, ungefär en vecka därefter, besökte jag ånyo familjen. Redan i trappan hörde jag en hurtig polka, spelad på piano. Jag smög mig in i salen och mötte den trevligaste familjescen. Vid pianot satt Betty och dunkade på tangenterna av hjärtans grund, under det att sadelmakaren med sina små döttrar flängde kring salen så att dammet stod i taket.
»Det här är jag med om!» ropade jag och var genast inne i ringpolskan.
»Är det inte för snällt av min lilla gumma!» yttrade mannen; »så här ha vi gått på var afton sedan bror var här sist.»
Därefter tog han plats på en stol med ett barn på vartdera knäet.
»Kan man väl efter ett tungt dagsverke ha en bättre förströelse än denna!» fortfor han för innerligt belåten.
Jag närmade mig pianot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
