Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sur ånne. - Surögdhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oppblånda[d]t. Till-o’-#2ä’ har dä’ händt, att en däka,
som va’ rikti’t i ampern1) mä’ o’ villa gifta sej, spände
på o’ skrika o’ be[dj]a själfve Gu’ hjälpa sej, ätte’ hva*
hon själfver sa[d]e — men si, hur dä’ ä’ mä’ dä’hära,
så hjälper hvarsken peppernälliker eller andra vörner2)
förrän en få nys om den rätta ve’görningen.
Dä’ ä’ gifvet, att när dä’ ä’ te’kommet på så vis,
som en höre, så få dä’ också göras ve* som lyte. Dä*
nimmaste3) ä’ dä’ — om mo[d]ern lefver — att hon
»gapa öfver en» tre torsdä[g]smornar å ra[d]. Svårt
kan dä’ va’ o’ pågå, men hva’ få’ inte en mor göra
för sina barn! — När dä’ inte gäller mer, än gapa
tsvåltre gånga öfver sin däka, för o’ kunna hoppas
o’ få ’na bortgifter, så få hon nock tåla sej mä’ olukten
mä’an dä’ pågår, särskildt som hon vet, att dä’ ä’ hon
själf, som i förste färd ställt te’ ’at.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
