Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 / 71 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Mars 1932 - Vad skriva de härnäst? Tolv nya svar på enquéten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Harry Martinson

Vilhelm Moberg

Sven Stolpe

GERTRUD LILJA:

medan andra diskutera det
omodernas existensberättigande i
litteraturen fortsätter jag att skildra
det.

Det har aldrig fallit mig in, att man ens
kunde viska om sina litterära planer, innan de
förverkligats och lågo i tryck — innan dess
vet man i själva verket ingenting om dem
själv. Nu har jag dock redligen sökt fiska upp
dem ur mitt undermedvetande. Alltså, om jag
lever och har hälsan, som man försiktigt
uttrycker sig på landet, blir min nästa bok
en novellsamling. Efter det jag tills vidare
lagt åt sidan en påbörjad roman.

Det blir en novellsamling utan varje spår
av modernitet, innehållande idel sanna
berättelser ur livet av i dag samt en och annan
från i går. Omoderna dagshändelser kan låta
paradoxalt, men livet har troligen en evigt
omodern sida, lika omodern som vissa mänskliga
egenskaper, och denna sida, enveten,
oberörd som ett mäktigt hav av tillfälligheternas
små vindilar, har råkat intressera
mig. Man kanske skulle kunna kalla den det
evigt mänskliga.

Frågan är ju, om det omoderna äger
existensberättigande inom litteraturen. Medan
denna fråga häftigt diskuteras, skriver jag
naivt min samling färdig, utan att först göra
mig underrättad om vilken resolution man
fattat.

ARTUR LUNDKVIST

förbereder surrealismens debut
i svensk dikt.

Den här våren ger jag — om Gud och
förläggaren vill — ut en s. k. essaysamling och
en diktsamling. Därefter tänker jag skriva
något dussin förargelseväckande
programartiklar samt pröva mitt undermedvetnas
resurser i en serie prosastycken: det bör
alltså bli surrealism. Måhända vill jag
försöka göra en film också, om svenska bönder
besatta av den nya livskänslan.

HARRY MARTINSON:

”Resor utan mål” heter min bok som
kommer. Den handlar om min tid och min
glädje. Min tid som sjöman, frågare, sökare.
Tidens eko i mig berättat med kynnets
penslar. Och så, förstås — om
Världsnomaden, min tro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>