Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. April 1932 - Ernest Hemingway: Mord på beställning. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
varieté. George gick ut i köket och befriade
Nick och kocken.
— Sånt här vill jag inte vara med om en
gång till, sade Sam, kocken. Sånt här vill
jag inte vara med om en gäng till.
Nick reste sig upp. Han hade aldrig haft
en handduk i munnen förut.
— Hör nu, sade han, vad i helsike? Han
försökte verka överlägsen och oberörd.
— De skulle döda Olle Andersson, sade
George. De skulle skjuta honom, när han
kom in för att äta.
— Olle Andersson?
— Just han.
Kocken kände sig i mungiporna med
tummarna.
— Har dom gått? frågade han.
— Jo, dom har gått nu, sade George.
— Jag tycker inte om det här, sade
kocken. Jag tycker inte alis om det här.
— Hör på, sade George till Nick. Du får
gå och hälsa på Olle Andersson.
— Ali right.
— Nej, bry er inte om det! sade Sam,
kocken. Det är bäst att hålla sig utanför den
här historien.
— Gå inte om du inte vill! sade George.
— Det får ni ingen glädje av, om ni
blandar er i det här, sade kocken. Håll ni
er utanför!
— Jag skall gå hem till honom, sade Nick
till George. Var bor han?
Kocken gick ifrån dem.
— Småpojkar ska alltid ha sin vilja fram,
muttrade han.
— Han bor på Hirschs ungkarlshotell,
sade George till Nick.
— Jag går dit.
Utanför kastade båglampan sitt sken
genom en naken trädkrona. Nick gick gatan
uppför utmed spårvagnsspåren till nästa båg-
lampa, där han vek av en tvärgata. Tredje
huset på höger hand var Hirschs
ungkarlshotell. Nick gick upp de två trappstegen och
ringde på dörrklockan. En kvinna öppnade.
— Är Olle Andersson inne?
—- Vill ni tala med honom?
— Ja, om han är hemma.
Nick följde kvinnan uppför en trappa och
till slutet av en korridor. Hon knackade på
dörren.
—- Vem är det?
— Någon som söker er, herr Andersson,
sade kvinnan.
— Det är Nick Adams.
— Stig in!
Nick öppnade dörren och trädde in i
rummet. Olle Andersson låg på sängen fullt
påklädd. Han var en före detta professionell
boxare och var för lång för sängen. Under
huvudet hade han två kuddar. Han tittade
inte upp, när Nick kom in.
—- Vad är det? frågade han.
— Jag var nere hos Henrys, sade Nick,
då två jyckar kom in och band mig och
kocken och sa att de skulle skjuta dig.
Det lät dumt, när han sade det. Olle
Andersson sade ingenting.
— De släpade ut oss i köket, fortsatte
Nick. De tänkte skjuta dig, när du kom in
för att äta kväll.
Olle Andersson tittade i väggen och teg.
— George tyckte det var bäst att jag gick
och talade om det för dig.
— Jag kan ingenting göra åt saken, sade
Olle Andersson.
— Jag kan beskriva hur de såg ut.
— Jag vill inte veta hur de såg ut, sade
Olle Andersson. Han tittade in i väggen.
Tack, det var hyggligt av dig att tala om
det för mig.
—- Det var ingenting att tacka för.
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
