- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 /
6

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Augusti 1932 - Louis Bromfield: Beppos nattklubb. Roman. Översättning av Tora Nordström-Bonnier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN

enda livliga drag voro de vaksamma ögonen
och den enorma munnen. Väldiga händer
hängde likt korvknippen ur smokingärmarna.
I den ena handen höll han en ensam kamelia
omsorgsfullt inslagen i vaxat papper.

— Hallå, Tony, sade Beppo.

— Hallå!

— Säg till att de skickar upp frukosten
och skruva på badet.

Tony gick till badrummet för att utföra
befallningen och sedan Beppo tänt en
cigarrett ropade han in till honom:

-— Någe nytt?

Från badrummet hördes ovan bruset av
vattnet Tonys rytande:

— Inge särskilt. Iris var här.

Det var tyst en stund, medan Beppo rev
sig i håret. Till slut sade han:

— Vad ville hon?

Tony kom ut ur badrummet.

— Det vanliga. Hon ville träffa dig.

— Vad sa du åt henne?

— Jag sa att det hängde på dig. Hon sa
att hon skulle ställa till med ett helvetes liv,
om du inte ville träffa henne.

Beppo skrattade så att man såg guldtanden
långt bak i hans väldiga, breda mun.

— Jaha, jaså?

-— Hon kommer hit igen. Ska jag släppa
in henne, om hon kommer i kväll?

— Ja. Släpp in henne.

■—- Jag ska se efter, så hon inte har nån
revolver på sig.

— Den begagnar hon ändå inte. Hon är
inte den sorten. Hon gör sig inte så mycket
besvär för min skull.

Tony höjde på ögonbrynen.

— Jag är inte säker på det.

— Ali right.

Beppo steg upp från sängen och Tony gick
till dörren. Medan han öppnade den, vände
han sig om och sade:

— Vad är det fatt mellan er? Jag skulle
allt vilja veta, vad det är i görningen.

— Ingenting. Jag är bara trött på henne.
Hon är så förbannat tarvlig.

Tony gick och Beppo steg in i badrummet.

*



Badrummet var högt i tak, stort och
rektangulärt och försett med rosafärgat
marmorkar och kranar av silver. Väggarna voro
speglar, som nu voro täckta av imman från
karet. I luften låg en lätt doft av verbena
från badsaltet som Tony frikostigt strött i
karet.

Beppo avnjöt länge det heta vattnet, under
det han bland annat tänkte på, hur skönt
det var att hans hem var som en fästning,
där han kunde sluta sig inne och som han
aldrig behövde lämna, om han inte ville. Det
skyddade en mot alla Irisar, när de blevo
oregerliga. Och så tänkte han på hur skönt
det var med det här egna, skära
marmorkaret. Det var lika bra och betydligt mer
privat än de turkiska bad han brukat besöka
förr i världen.

Slutligen knackade det på dörren och en
av uppassarna anmälde att frukosten var
serverad. Han kiev upp ur karet och gned
av vattenångan från spegeln mitt framför sig
så att han kunde se sig, medan han torkade
kroppen. Denna narcissusrit fullgjorde han
varje eftermiddag han steg upp, ty han var
stolt över styrkan hos sin kropp och alla de
segrar den vunnit. Alltid då han kände sig
nedstämd och misstänkte, att han, när allt
kom omkring, bara var en vanlig schajas,
tröstade han sig med sin styrka och sin
skönhet.

Det var en vacker kropp, tänkte han,
varken för mager eller för fet, smidig och
ung, för att vara en trettiosexårings. Alltid
när han (med en kännares blick) beskådade
den, tackade han Gud att han inte fortsatt

6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1932/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free