- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 /
26

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Augusti 1932 - Louis Bromfield: Beppos nattklubb. Roman. Översättning av Tora Nordström-Bonnier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN

i kväll. Det är en stor dag. Jag är likasom
stolt över mitt verk. När man tänker på vad
Bep var den gången och vad det blivit av
honom nu. Ni kan inte ana så många karlar
jag satt fason på.

Hon bjöd miss Jellyman en ny cigarrett
och tog en själv.

— Nå, i alla fall, fortsatte hon, så tog jag
hand om Bep och flyttade hem honom. Det
var när jag bodde i det här huset. Jag sa till
mig själv: ”Det finns bara ett sätt att
åstadkomma, det du vill göra, Maudie, och det är
att ha pojken under ögonen.” Ser ni, när jag
gör något, så gör jag det alltid ordentligt. Så
att jag hade honom här i huset och lärde
honom bli en fin herre och fick honom
alldeles att sluta dricka. Han berättade just
i kväll att sen den dagen har han inte smakat
en droppe. Jag kan inte med fulla karlar. Jag
tål nästan vad som helst hos en karl utom
fylla. När de dricker, blir de såna idioter.
Jag kan inte begripa, hur en kvinna kan
tycka om en fyllbult. Jag tål vad som helst
hos en karl, bara inte att han dricker.

— Nej, det är en förfärlig svaghet, sade
miss Jellyman. Hon hade sett och hört så
mycket under dessa två, tre timmar, att hon
började känna sig riktigt erfaren.
Champagnen gjorde också sin verkan och hon
talade med en övertygelse, som hade hela
hennes liv varit en enda kamp med
alkoholister.

— Å, vi höll så mycket av varann, sade
Maudie, och det gör vi ännu. Det har alltid
varit min stolthet. Vad som än hänt, så har
alla män jag känt hållit av mig. Jag kan
träffa vem som helst av dem än i dag och de
rusar fram och kallar mig Maudie.

Mitt under detta yttrande hände det miss
Jellyman någonting besynnerligt. I sin rädsla
att gå miste om någonting hade hon sett ut
i matsalen samtidigt som hon lyssnade på
Maudie och därvid hade hennes närsynta

ögon så småningom omedvetet fastnat på en
person, som satt på en hög stol vid baren.
Någonting i dennas ansikte och i formen på
det lilla huvudet föreföll henne bekant. Hon
upphörde att lyssna till mrs Triplett och
tittade noga en gång till. Slutligen blev hon
alldeles säker på att den lilla personen på
den höga stolen var miss Healy och
igenkände i henne samma flicka som ätit middag
ensam tidigare på kvällen vid ett bord i
bortersta hörnet av rummet.

Åsynen av miss Healy uppväckte en
tvåfaldig förnimmelse i miss Jellymans hjärta.
Hon hade alltid tyckt om miss Healy på den
tiden flickan gick i miss Prinnys skola. Hon
hade alltid varit snäll och rar och ej tagit
sig ton som en del av de andra, vilkas fäder
ägde millioner. Nej, miss Healy hade alltid
varit artig och uppmärksam. Man misstänkte
aldrig, att hon, som de andra flickorna,
innerst betraktade en som en beklagansvärd
gammal ungmö. Miss Jellyman kom mycket
väl ihåg henne, blott alltför väl, och hon
mindes också uppståndelsen i skolan, när
miss Healy blev ombedd att lämna den. Miss
Jellyman hade nämligen stått på hennes sida
mot själva miss Prinny.

Miss Jellyman gladde sig över att återse
henne efter alla dessa år men var dessutom
ängslig att miss Healy skulle känna igen
henne. Tänk om miss Healy skulle säga
någonting, så att miss Prinny fick höra att
miss Jellyman tillbragt en hel kväll på en
speakeasy.

Miss Jellyman vände ryggen till och
låtsades lyssna till mrs Tripletts saga.

— Man kan lita på Beppo, om man skulle
komma i knipa, sade hon just. Han har så
många fina egenskaper. Jag brukar alltid
säga att folk kan lära sig tala och uppträda
som ladies och gentlemen men en äkta
gentleman kan bara naturen åstadkomma och det
är vad Bep är — en äkta gentleman.

26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1932/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free