- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 /
59

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1932 - Rütger Essén: Prostitutionen. En diskussion i klubben C. D. I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PROSTITUTIONEN

därefter aldrig mer i en kulturdebatt! Här
gäller ett antingen — eller!

Jag skall emellertid nu bli mera konkret,
vilket kanske behöves. Jag skall sålunda att
börja med komma med en liten definition.
Prostitution innebär att en kvinna, som man
säger, säljer sig, det vill säga för pengar
eller annan direkt materiell valuta ställer sin
kropp till förfogande för en man i sexuellt
hänseende. Förbindelsen i fråga skall vidare
vara tillfällig — annars skulle ett mycket
stort antal högst borgerliga och korrekta
äktenskap falla in under definitionen — och
den materiella valutan skall vara dèt för den
kvinnliga parten avgörande momentet. Sker
det av böjelse är det ej prostitution.

Man kan vidare i allmänhet endast tala
om kvinnlig prostitution — och detta därför
att mannen som vi alla vet (frånsett de
passiva homosexuella förbindelserna) i motsats
till kvinnan är fysiskt inkapabel att utföra
könsakten med en kontrahent som är honom
direkt motbjudande, även om han för
pengarnas skull aldrig så gärna skulle vilja det.

Mannens roll i prostitutionsavtalet, för att
tala juridiskt, är sålunda köparens, kvinnans
säljarens. Mannen säljer som bekant ofta sin
moraliska personlighet och dess tillgångar,
men det hör i detta sammanhang ej hit.
I fråga om prostitutionen är han som sagt
köparen. Han kan emellertid också vara
företagaren, den som organiserar försäljningen
av den kvinnliga varan. Men det är en
särskild historia.

Så långt man känner kulturens historia,
har prostitution alltid funnits. Den florerar
även i kommunismens Ryssland, ehuru den
där officiellt betecknas som en försvinnande
relikt från det övervunna borgerliga
samhället. Prostitutionens historia från Memfis
och Babylon fram till våra dagars
västerländska stadskultur återspeglar emellertid ur
en viss synpunkt sett hela mänsklighetens liv.

Nu säger man kanske: måste därför denna
företeelse evigt äga bestånd? Har icke
exempelvis slaveriet övervunnits?

Härpå svarar jag att börja med en passant
att slaveriet visst icke övervunnits. Företeelsen
i fråga har endast fått nya juridiska och
sociala former. Prostitutionen kan försvinna
men endast med den mänskliga kulturens död.
Så länge den lever kommer prostitutionen att
bestå. Vill man ljuset får man icke förneka
skuggan. Kulturen har sitt pris. Dess pris är
vad naiva människor kalla lycka, dess väsen
lidande, arbete och offer, dess syfte ett
frågetecken, dess lön i sällsynta ögonblick en
extatisk känsla att följa vårt innersta väsens
högsta bud.

Vad har nu dessa fraser med prostitutionen
att göra? frågar kanske mången bland mina
ärade åhörare. Jo, det skall jag strax säga.
Den mänskliga kulturen vilar enligt min
mening oåterkalleligt på tvenne institutioner,
privategendomen och familjen. Båda betinga
den mänskliga friheten och den mänskliga
olikheten, vilka tillsammans utgöra icke
kulturens väsen men dess nödvändiga
förutsättning och metod. Tillsammans frambringa dè
som en ofrånkomlig konsekvens
prostitutionen.

Det mänskliga könslivets anpassning till
kulturen heter äktenskap och prostitution. De
betingar varandra som ljus och skugga, som
fram- och frånsida på samma bild.

Det enda alternativet är hordlivets
promiskuitet. De‡ är alltid närvarande, ett
grundvatten, som stiger eller sjunker genom tiderna.
Men stiger det över husens tinnar blir
människan åter ett djur •—• även om det kallas
kommunism och ny mänsklighet.

Detta är min syn på frågan. Andra må hysa
en annan.

Alltså: äktenskapets, familjens och
privategendomens upplösning driver mänskligheten
över hordstadiet till djuren. Och något

59

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1932/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free