Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1932 - Artur Lundkvist: William Faulkner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ARTUR LUNDKVIST
av Faulkners böcker, experimentell även den
och delvis likartad i tekniken. En
sydstatsfamiljs historia. På de första sjuttio sidorna
är det idioten Benjy som tänkes berätta: lösa
associationer utan ali kontinuitet strömmar
genom hans medvetande och vissa saker
återkommer ständigt, såsom systern Caddy med
sin doft av träd. Andra avsnittet är daterat
aderton år tillbaka i tidén, den som berättar
är en annan av bröderna i familjen, Quentin,
Harvardstudenten. Han är cynikern och
nihi-listen som kommit bort från urgrund och
enkelhet, kommit bortom ont och gott. Han
begår incest med systern Caddy och tar sitt
liv. Den tredje berättaren heter Jason, den
broder som uppehåller hemmet och är sin
moders stöd. Familjen består av idioten
Benjy. som måste vaktas och matas, den unga
Quentin, dotter till den förskjutna Caddy,
modern, som tror sig vara sjuk, och
negertjänarna, dessa ofrånkomliga inventarium
som ständigt återfinnas i köket och på gården
med sin lättja och sin godmodiga pratsamhet.
Jason är den skötsamme familjeförsörjaren
med moralisk rätt att vara outhärdlig för sin
omgivning. Han är naturligtvis full av
förstucken aggression mot denna familj, som
han förmenas uppoffra sig för. och i
synnerhet går oviljan ut över Quentin. Ideligen får
hon veta att hon är dotter till en slinka och
förmodligen också själv kommer att bli en
slinka. Flickan drivs till revolt, hon uteblir
från skolan och driver på gatorna med unga
män, hon kommer till måltiderna, målad i
ansiktet och full av hård likgiltighet. Hennes
moder skickar pengar till henne, men Jason
tvekar inte att ta hand om dem. Slutligen
tillägnar sig flickan en summa och rymmer
med en varietéartist. Och Jason jagar dem
förgäves i sin bil. Atmosfären ligger
kväljande tjock över denna familjeskildring: allt
är ruttet under det kompakta skalet av
konventioner. Mitt i vardagslivets gräl och matos
sitter som familjens symbol den fettdallrande,
stönande idioten Benjy. Det går utför med
de vita familjerna, medan negrerna latar sig
och skrattar tyst med munnen lysande av
friska tänder.
Den breda miljöskildringen från Jefferson,
staden där Faulkners berättelser tilldrar sig,
finns i ”Sartoris”, en av författarens minst
experimentella och lättast tillgängliga böcker,
en hamsunsk småstadsroman med amerikansk
accent. Släkten Sartoris, som med ära kämpat
i frihetskriget, representeras av den gamle
döve överste Sartoris, bankiren i Jefferson,
och hans två systersöner John och Bayard.
Bröderna deltar i kriget som flygare, John
räddar Bayard i en kritisk situation men
omkommer själv. Och Bayard återvänder hem
som en fullödig representant för ”the lost
generation”. Han är kallt likgiltig för allt.
Det enda han bryr sig om är visky och
hastighet: spänningen, nervsensationen är den
enda njutningen för honom. Vilt susar han
fram på vägarna i sin bil, rolös och
otillfredsställd. Snart förolyckas han och får
ligga länge till sängs. Den unga,
jungfru-blyga Narcissa kommer och läser för honom,
han bryr sig inte om vad hon läser, bara
lyssnar till ljudet av hennes stämma. Hon
får honom att lova att aldrig mer köra så
fort med bilen. En månskenskväll följer hon
med honom på en tur utåt landet, plötsligt
mister han självkontrollen och sätter desperat
upp farten. När han stannar klänger hon sig
gråtande intill honom. Men även sedan hon
blivit hans hustru kan hon inte bryta igenom
hans skal av iskyla och likgiltighet. En dag
är gamle Sartoris med i bilen och träffas
av hjärtslag, och Bayard flyr från
alltsammans. Han irrar omkring i storstäderna,
alltjämt otillfreds, och söker detsamma som
vanligt: -whisky och spänning. På en nattklubb
i New York träffar han en man, vars
experimentflygmaskin ingen vågar gå upp i. Bayard
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
