Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1932 - Artur Lundkvist: William Faulkner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
WILLIAM FAULKNER
riskerar försöket och störtar. Hemma i
Jefferson föder Narcissa hans son, en ny Sartoris
med samma släktens förbannelse i sitt blod:
oron, desperationen.
Boken är inte bara Bayard Sartoris’ historia.
Där är också den manhaftiga
husföreståndarinnan Jenny, den oförgätlige negern Simon
och hans son, som varit med i kriget och ej
längre vill arbeta för de vita herrarna. Där
är mannen som skriver anonyma kärleksbrev
och ligger förnöjd på uthustaket om natten
och vaktar den älskades fönster. Där är unga
mäns serenader och negrernas festliga
kafferep. Där är hela miljön av familjevillor,
bomullsupplag och bensinpumpar,
syrenhäckar och konservburkar.
Jefferson är en småstad av sydstatstyp,
uppfylld av gamla släkter och degeneration,
underliga människoöden och brott. En miljö
som knappast behandlats tidigare: ett avsnitt
av Amerika, som i stället för ungdom och
frisk råhet utmärkes av ålderdom och
urartning, förödda rikedomar och förbrunna
lustar. Faulkner är ju själv son av en
gammal sydstatssläkt och den värld, som
konstitueras av hans väsentliga livsintryck,
kanske rvms inom staden Jeffersons gränser.
I kriget har han lärt sig den erforderliga
skarpsynen, och från flvgplanet har han sett
städer och människor och dödens tomma intet
djupt inunder sig. Något av den från kriget
hemvände Bayard Sartoris’ kalla likgiltighet
har Faulkner i sin natur. Han tycks finna en
särskild tillfredsställelse i att genomföra
invecklade och krävande kompositioner, att
med infernalisk konst skildra sjukt, plågat
eller brutalt liv. Vad han saknar är inte
känsla, men ofta medkänsla. En brist — eller
eventuellt en brist — som samtidigt utgör
grunden till hans hårdhänta litterära
effektivitet.
”Sanctuary”, hans tills vidare sista roman,
är en grym bok, måhända också en för-
tvivlad. Den är komponerad nästar, som en
detektivroman: en enda händelsekedja, där
knivsvass ytskildring omväxlar med
djuplodande surrealistiska avsnitt utan avbrott i
förloppet. En övergiven farm i skogen har
blivit tillhåll för lönnbrännare,
”moon-shiners”, och en advokat, som givit sig i väg
hemifrån, trött på att hämta illaluktande
räkor åt sin hustru, kommer dit med en bok
i fickan. En av männen heter Goodwin, han
har varit kolonialsoldat, begått dråp och
suttit i fängelse, och samman med honom
lever en kvinna, som bär vatten från den
avlägsna källan och gömmer undan sitt barn
för råttorna. En annan av männen är den
beskedlige Tommy i sin blekta overall, och
en tredje är Popeye med sin ljudlösa
kattgång, sin eviga cigarrett och sin fruktade
skjutskicklighet. Temple är en ung
överklassflicka från staden, som en natt far ut med
en drucken man i hans bil och hamnar med
honom hos lönnbrännarna. Hon tillbringar
en natt i skräck med råttor och druckna män
i mörkret. När Tommy inte vill släppa fram
Popeye blir han nedskjuten och Popeye ger
sig i väg med flickan i sin bil. Han för henne
till ett tvivelaktigt hus i staden, där den feta,
andfådda miss Reba håller uppsikt över
henne. Men själv är Popeye impotent och
för en annan man till henne, han skjuter ner
honom på en krogbal, lämnar flickan och
flyr. Goodwin, som blivit häktad för mordet
på Tommy, vågar inte ånge Popeye av
fruktan för hans hämnd, den återkomna
Temple vittnar emot honom, och advokaten,
densamme som kom till lönnbrännarnästet,
arbetar förgäves på att rädda honom. Först
när Goodwin avrättats blir Popeye häktad
och dömd för sitt nya mord. Oberörd röker
han sina cigarretter och när snaran lagts om
hans hals ber han skarprättaren kamma till
hans bena. ”Det hade varit en grå dag, en
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
