Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1932 - Recensioner - Ragnar Svanström: Europeiskt horoskop - Georg Svensson: Två pojkböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RECENSIONER
präglas mera av intellektuell kyla än
emotionell värme. Han är objektiv, han söker se
fördelar såväl som nackdelar, men i grunden
är han dock ändå mest skeptisk. Otvivelaktigt
skulle en bok som denna, kommen från
exneutralt håll och skriven av en man, vars
kynne präglas av forskarens
objektivitetssträvan, ha mycket att säga en publik även
utanför vårt lands gränser.
”Europeer” ger en utmärkt orientering i
tidens förvirrade politiska situation. I sista
hand är den emellertid ej blott tänkt som
ett försök att fastslå, var vi befinna oss, utan
även att utröna, i vilken riktning våra vägar
gå. Det är i bokens tre sista kapitel (vilka
inom parentes sagt kanske skulle ha vunnit
på att sammanslås och sammanarbetas), som
författaren kommer in på sistnämnda
spörsmål, och optimistisk är hans syn på läget ej.
I den intressanta studie, som han kallat
”Världspolitikens förfall”, anser han sig
kunna fastslå, att världens stater för
närvarande befinna sig i ett tillstånd av
tilltagande isolering. ”En överhettad nationalism
bestämmer kursen i de flesta länder i och
utanför Europa. Världshandelns ekonomiska
system brytes sakta men säkert sönder. Höjda
tullmurar, importförbud och till och med
regelrätt bojkott mot utländska varor äro
tidstypiska världsekonomiska fenomen. I
teorien är den världspolitiska gemenskapen
starkare än någonsin — i praktiken kan man
vänta, att denna gemenskap snart nog
fullständigt upphör att existera.”
Det är detta, som författaren menar med
världspolitikens förfall. Helt säkert har han
här gjort en lika viktig som riktig iakttagelse.
Däremot kan man möjligen vara hågad att
sätta ett frågetecken i kanten, när han sätter
upp tillståndet före 1914 som den stora
motsättningen till den nuvarande situationen och
vill förlägga den avgörande vändningen till
världskriget. Före 1914, säger författaren,
existerade ett tämligen fast och välordnat
politiskt system, ett system som visserligen
i följd av en rad fördrag och förbund
upplöste sig i vissa politiska maktkombinationer
men som likväl vilade på bärkraftig grund
tack vare ideologiska och psykologiska
bindemedel. Jag undrar, om han har alldeles rätt
i detta, om man ej i stället bör trycka en
smula mera på de brister i systemet, som
Två pojkböcker
Harald Victorin: Örnungen. Natur
och Kultur. 3: 25.
Alvar Zacke: Gryningseskadern.
Bonniers. 3 kr., kart. 3: 75.
I täten för julens ungdomsböcker komma
två äventyrsromaner om flygning, Harald
Victorins ”Örnungen” och Alvar Zackes
”Gryningseskadern”. Man kan förutspå, att
de komma att behålla sitt försprång även
sedan konkurrensen blivit större. Båda äro
just de politiska konstellationerna
uppenbarade. Fördragen, maktsammanslutningarna,
sådana som de existerade före 1914 och
under världskriget, voro i mångt och mycket
onaturliga produkter, utslag av den
osäkerhet och uttryck för den brist på förståelse
och samhörighetskänsla, som väl mer än
något annat i verkligheten tryckte sin prägel
icke blott på regeringarnas politik utan även
på folkens, massornas, ställningstaganden.
Det stora problemet var ju, hur man skulle
finna en form för fredlig samlevnad i det
genom Tysklands expansion grundligt
skakade politiska systemet. Det gjorde man
aldrig. Det vill säga Bismarck hade haft sin
formel, men denna förfuskades. Den förste
kanslern hade haft ett positivt europeiskt mål.
Efter honom blev den politiska negativismen
åter dominerande. Europa låstes fast i
konstellationer, som betingades av konfliktläget
och icke baserade sig på freds- och
samför-ståndstanken. Det inträdde en stagnation, som
kvävde solidariteten och gjorde kriget
oundvikligt. Den förvirring, som präglar våra
dagars förhållanden, äger djupare rötter än
författaren låter påskina. Det rubbar icke
hans resonemang som sådant. Men det
kommer skuggorna att falla än djupare över
framtidens dunkla vägar.
Detta vare endast sagt som ett litet bidrag
till debatten. D:r Neander-Nilssons bok är
av den art som stimulerar. Den väcker
diskussionslusten. Kan den få en debatt i gång
rörande ämnen, för vilka svensk allmänhet
plägar visa en suverän brist på intresse, har
den fyllt en stor uppgift. Ragnar Svanström
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
