Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 1. Januari 1933
- Olle Hedberg: Sången ädla känslor föder... Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu då Egon grät, blev allt försonat, både det
som graven förklarat och själva
avflyttningen. Egon var olycklig; herr och fru
Johansson, Harry, hela familjen försonade
sig med tanken på hans enastående tur. De
glömde allt, de glömde att tecken varit för
handen, att högfärdsdjävulen börjat grassera
i den beskedlige Egons själ, och de berättade
sedan för alla de kände, att Egon grät som
ett barn, när han gick ifrån dem.
I grund och botten hade Egon den gången
helst velat stanna hos Johanssons, stanna på
sitt kontor och förbliva en natursångare, en
röst som kunnat bli någonting, och som lät
höra sig i en anspråkslös sångförening. Men
Egon visste inte, vad han ville, och även om
han vetat det, så hade det ej inneburit den
ringaste förändring i hans öde. Han var inte
den, som vågade och kunde sätta sin vilja mot
fru Bergströmers. Han dansade helt snällt efter
hennes pipa, och till hennes musik fanns en
text, som han långsamt men säkert lärde sig:
Enhver vil forrest i Livets Train
og højlydt snurrer det samme Refrain:
Afvejen Dreng!
Gjør Plads for et Svin til vid Truget.
Ja, inte ens Egon kunde i längden undgå
att märka, att fru Bergströmer mera intresserade
sig för platsen vid tråget än för själva
sången. Hon var mycket intrigant, det roade
henne i hög grad att skjutsa den ena på den
andra, och det i långa serier, tills hon
slutligen lyckades ge en fjärrbelägen,
inflytelserik person en knuff i sidan. Hon var en
ovanligt affärsbegåvad kvinna, men då hon
av konventionella skäl, av gammaldags
snobbism hindrades från att öppna den
affärsrörelse, som kunnat lyckliggöra henne, fick
hennes begåvning söka sig utlopp på
smygvägar. Det var med verklig lidelse, som hon
beredde sig att slunga ut Egon Phalander i
marknaden. Genom bekanta och bekantas
bekanta spred hon ut; att hon upptäckt en
alldeles enastående taläng. Ryktets
präriebrand bredde ut sig över allt större områden,
ibland slocknade den av, men strax kom en
ny pust och den flammade åter upp.
Emellanåt sjöng Egon Phalander i fru
Bergströmers salong, och middagsgästerna
fingo tårar i ögonen, och efter sången sorlade
det omkring ynglingen:
— Herr Phalander... herr Phalander...
Egon var ännu för blyg för att kunna
avnjuta sin succé. Både medan han sjöng och
efteråt skulle han velat tillropa de
närvarande: ”Ta bort blickarna! För Guds
barmhärtighets skull, ta bort blickarna!” —
Tyvärr gjorde han redan nu en betydelsefull
upptäckt. Om han bara hällde i sig tillräckligt
med stimulantia, blev det jämförelsevis
trevligt, alla människor blevo så rara och
deras ögon så outsägligt milda. Till ali lycka
skulle det ännu dröja länge, innan Egon
Phalander fick möjligheter att ordentligt
släcka sin törst.
Fru Bergströmer brådskade ej att framföra
Egon inför allmänheten. Hon hade länge sin
schal liggande över buren med den
märkvärdiga sångfågeln; det var bara hennes
privata umgänge som en och annan gång fick
höra honom. Nej, hon tänkte inte släppa
fram Egon i förtid. En debutants fel kunna
arbetas bort, men minnet av felen, det sitter i.
Å, vad det sitter i! Det går strängt taget aldrig
att utplåna. Ännu efter åratal visar det sin
livskraft i form av råd och anvisningar,
uppmuntran för obestridliga framsteg,
konstateranden av att ännu finns något kvar av till
exempel en viss suddighet i mellanregistret.
Den som debuterat för tidigt, kan ännu
efter sin avskedskonsert få höra till exempel
”att av den suddighet i mellanregistret, som
så ofta besvärat denne sångare, märktes för
aftonen så gott som ingenting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0036.html
