Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1933 - Frans G. Bengtsson: En bibel för bokälskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motas bort från den igen, inte heller tröttna
de att ständigt söka göra den större och
större genom allt flera skatters förvärv, ett
öppnande av nya källor som plaska
behagligt i själen och kanske komma en och
annan fantasi att spira upp till en stunds
grönska.
I en lång ”pageant of bookmen” är det
framför allt engelsmän samt dessutom ett
antal fransmän och italienare som mr
Jackson låter paradera. Magliabecchi är
naturligtvis nämnd, den florentinske bibliotekarien
som läste oavbrutet i sjuttio år och aldrig
fick tid att skriva, en litteraturens
fruktansvärde storfrossare, Helluo librorum, som
hans samtids lärda kallade honom. Samma
benämning gavs i vår tid åt lord Acton,
professor i historia i Cambridge, en storslagen
och mycket märkvärdig personlighet, som
heller inte hann med att skriva mycket och
vars postumt utgivna essayer vittna om en
i sanning otrolig beläsenhet. Han var tysk
på mödernet och hade fått sin lärda fostran
av Döllinger och Ranke, jättar av samma
art båda; och mr Jackson skulle fått sitt
galleri av bokmänniskor högst väsentligt
ökat, om han varit mera intresserad rörande
lärda tyskar —— särskilt sådana som funnos
för hundra år sedan eller mera, när en påstås
ha inlämnat offentligt klagomål, emedan ett
bibliotek endast tillät honom tretton timmars
läsning per dag, och en annan använde trettio
års oavbruten läsning på materialet till en
enda volym. Avicenna, den persiske läkaren
och filosofen, kunde också ha varit med;
han var storvisir i Ispahan på dagarna, drack
vin med glada vänner på kvällarna, läste
nätterna igenom och satte sig på morgnarna
att skriva sina jättelika lärda verk, åter med
vinbägaren vid sin sida. Han sov aldrig en
hel natt, emedan han ansåg sömn för onödig
tidsspillan och höll vin för ett sundare medel
mot trötthet; men vid femtioåtta års ålder
började han känna sig krasslig och olustig
och förkunnade plötsligt: ”Fjädern som höll
mig i gång har brustit”; varpå han gav bort
sina ägodelar till allmosor, förordnade om
sina skrifter och lade sig att dö. Åtskilliga
stora män ha somnat in för alltid vid boken:
Leibniz i en stol med en roman av skotten
Barclay i sin hand; Petrarca vid sitt
skrivbord med ansiktet mot en öppen bok och
ett ofullbordat manuskript där bredvid,
och Platon säges ha dött på samma sätt,
med huvudet sjunket mot Sophrons
”Skämtstycken”. Ett mindre avundsvärt men mera
radikalt sätt att dö bland böcker är ett fall
som Isaac Disraeli omnämner i sina
”Curiosities of Literature” om en fransk lärd, som
halkade på sin biblioteksstege, grep efter stöd
i hyllan och begrovs under en lavin av
nedramlande kyrkofäder och filosofer.
De 854 sidorna i denna ”Anatomy of
Bibliomania” låta sig under loppet av en
fridfull vinterdag, om man börjar i god tid,
genomläsas utan märkbar trötthet, inte endast
på grund av ämnets intresse utan också
emedan författarens älskvärda ton och
siratliga skämtsamhet utgör en stimulerande
tillsats. Verket nummer två, det om bokhatarna,
är endast en blygsam munsbit därefter och
rör sig mestadels om de människor ——
stundom hederliga och välmenande men
mycket ofta drivna av ovist nit —— som
förfölja litterära verk på grund av dessas
osedlighet. En hel del märkliga fall anföras ur
den puritanska andens många korståg mot
den babyloniska skökans olika
manifestationer i tryck; men den professor i Oxford,
som en gång på sextonhundratalet i sista
stund och endast av en tillfällighet lyckades
förhindra ett antal företagsamma studenters
tilltag att på universitetets vördnadsvärda
pressar nattetid trycka Pietro Aretinos
”Sonnetti Lussuriosi” med Giulio Romanos
berömda illustrationer, kan även enligt mr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
