Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1933 - Margit Abenius: Spiseln är kall och kantig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter behag kan man döpa de ovan
skisserade författartyperna till expressionister,
surrealister, naivister, primitivister eller
modernister. Alltefter läggning finner man deras
dikt alltför enkel eller alltför konstig, alltför
raffinerad eller alltför oandlig. I Philip
Quarles’ perfekta hjärna väcker en så enkel
detalj som en spis ett myller av samtidiga,
halsbrytande tankar; från dess kantiga hörn
vill han göra ett tvärsnitt genom universum,
den är i högsta grad ”queer”. Ja, den blir
alltför ”queer”, ty Philip Quarles är ingen
riktig skald. För lyrikerna blir den symbol
för en känsla, korrelat för en
nervförnimmelse, spegel för en stämning hos jaget eller
den blir en sensation som är så naken och
direkt, att man stöter sig på den. Att spiseln
är kall och kantig meddelas av ingen som
ett pittoreskt faktum, som staffage eller som
en realistisk beskrivning, till exempel av ett
rum. Att ett sådant sätt att se kan göra
märken i språket, bryta igenom det gamla,
förvandla stilen och skapa nya
uttrycksmöjligheter är utan vidare klart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
