Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 / 23 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1933 - Fredrik Böök: Trevelyans Englands historia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en högt belägen punkt med fri utsikt över
huvudsakerna. Objektiviteten, det inträngande
studiet av ekonomiska och samhälleliga
förhållanden ha väl icke heller bidragit till att
göra vetenskapsmannen personligen gripen
av sitt ämne; det är icke ofta fantasien och
känslan ha ägt någon andel i modern
historisk vetenskap, och enligt ortodox
uppfattning torde de båda höra till de subjektiva
faktorer, som helt och hållet böra
utmönstras. Men därav skulle också följa, att
vi aldrig mera skulle få ett historiskt verk,
som äger litterär form, blir läst och
förstått av vanliga bildade människor och
utövar något inflytande på tänkesättet och
kulturen.

”HAVENS BEHÄRSKARE”, ETT AV KARL I: S KRIGSSKEPP. Kopparstick av J. Payne.

Så illa kan det väl dock icke få gå, för så
vitt det rena barbariet skall undvikas, och
efter hand kommer den historiska
forskningen nog att återvända från utmarkerna
till kärnländerna. Vare sig man vill rubricera
hävdateckningen som konst eller som
vetenskap —– tydligen måste den vara båda
delarna — så är det tämligen säkert, att den
svarar mot ett oemotståndligt behov i
människonaturen och utgör en viktig funktion av
kulturmedvetandet. När en historiker
verkligen beslutar sig för att fylla en central
uppgift, visar det sig, att han icke behöver
frukta bristande uppmärksamhet. Läsekretsen
finnes där allt, fortfarande, och om den
oftare finge tillfälle att stifta bekantskap med
det värdefulla och glädja sig åt det
ypperliga, skulle den kanske också lära sig bättre
genomskåda det haltlösa.

En modern historiker, som på fulla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>