Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1933 - Gunnar Beskow: Biologisk nutidsorientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra. Däremot har biologien, och
enkannerligen evolutionsforskningen, efter sina
klang- och jubeldecennier under förra seklet
kommit att spela en ganska blygsam
andraplansroll i den aktuella kulturdiskussionen
(i viss mån har väl dess tomrum fyllts
av psykoanalysen). Desto intressantare är
det att se, hur under de allra sista åren
—– eller rentav det sista året —– med
vissa kulturföreteelsers skenbara karaktär av
generatio spontanea en mängd arbeten sett
dagen, vilka behandla tidsproblemen ur
biologisk och speciellt evolutionsbiologisk
synpunkt. När man läser igenom de
engelskspråkiga litteraturförteckningarna för 1932
i denna genre får man ett intryck av att det
enda årets produktion överträffar hela det
föregående decenniets. Och för det sakliga
värdet borgar författarlistan, som upptar
eminent kunniga forskare inom nära nog
alla de grenar på vilka evolutionsforskningen
bygger.
Av denna märkliga bokflod utgör de tre
föreliggande synbarligen intet urval, men
ett slumpvis taget stickprov, som tämligen
väl representerar de olika nyanserna. Och
meningen är att med utgångspunkt härifrån
söka extrahera något av det väsentliga i
denna den nutida biologiens aspekt på
kulturvärldsproblemet.
Om man till en början skall ge ett korrekt
svar på frågan: vad anser forskningen på sin
nuvarande ståndpunkt om evolutionens
klassiska grundproblem, det naturliga urvalet,
förvärvade egenskapers ärftlighet, eller om
själva evolutionen som sådan? måste svaret
bli: ungefär vad som helst.
Denna meningarnas stridighet brukar i de
flestas tycke vara ägnat att i högsta grad
minska förtroendet för vetenskapen, att
diskreditera dess resultat. Med reservation
för en ofrånkomlig aforistisk generalisering
skulle man kunna hävda raka motsatsen
härtill, påstå att denna meningsdivergens just är
kriteriet på vetenskapens virulens, på att den
aktivt fullföljer sin uppgift. Ty bakom varje
löst problem väntar ju tio nya, och
forskningens väsen är därför icke främst att lösa
problemen, men att uppställa dem —– rättare
sagt att upptäcka deras existens. Och i
synnerhet inom ett mycket komplext
vetenskapsområde, sammansatt av flera
specialdiscipliner, blir det en oundviklig följd av det
mänskliga psykets konstruktion att för varje
forskare hans egen vetenskaps
specialproblem i viss grad kommer att bestämma hans
helhetssyn på ämnet. (Ju större
forskarande, desto mindre beroende av specialsynens
begränsning –– men den individuella
aspektens relativitet är likväl ofrånkomlig.) Må vi
alltså glädja oss åt dessa divergenta —- ofta
till synes diametralt motsatta —–
uppfattningar hos vetenskapsmän som var på sitt
gebit äger en inträngande sakkunskap, och
däri se ett tecken på forskningens iver och
ärlighet, ett vittnesbörd om de aktuella
problemkomplexens oerhörda dimensioner och
de svindlande möjligheterna för
människoanden att intellektuellt genomtränga sina
livsfrågor.
Homer W. Smith: Lungfisken. Översättning.
Gebers, Stockholm 1932.
Av de tre nämnda böckerna är
”Lungfisken” ur alla synpunkter den lättaste. Detta
innebär för det första att den är den mest
populära, den för en mindre vetenskapligt
inriktad andlig digestionsapparat mest
lättsmälta. Den har också givits en skönlitterär
form, i det den populärbiologiska
framställningen infogats i ramen av en berättelse.
Ramen är en reseskildring, två hemvändande
Afrikakännare ombord på en fransk linjebåt
på väg genom Röda havet till Suez, den ene
en ung amerikansk biolog, den andre en högt
bildad ung präst och missionär. Med
utgångspunkt från lungfiskarna —– objektet för
biologens expedition —– för dessa båda en
intelligent och sakrik diskussion över evolutionens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
