Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1933 - Gunnar Beskow: Biologisk nutidsorientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GUNNAR BESKOW
BIOLOGISK
NUTIDSORIENTERING
Om en kosmisk världsfrälsare beslöte sig
att försöka ta hand om det underliga
problemet jorden och mänskligheten, vore väl
det första han hade att göra att studera de
epidemiska modeföreteelserna. På samma sätt
som en mor eller läkare av spädbarnets skrik
söker förstå vad som fattas det —– något som
det väl oftast självt icke skulle kunna
förklara om det än ägde språkets uttrycksmedel
—– skulle han med inträngande intresse och
allvar (vilket lyckligtvis inte utesluter löjet)
studera dessa dernier cri’s som uttrycker
mänsklighetens längtan och nöd —– och som
kompenserar den ungefär lika mycket som
barnets skrik kompenserar dess hunger. Han
skulle —– för att välja ett gårdagsaktuellt
exempel —– förstå den snurrande jojotrissans
världsmission som avledare för ångestj agade
tankar och hjälplös mindervärdighetskänsla,
se den som en manifestation av världens
vantrivsel i kulturen, som ett led i
primitivitets-sökandet, som en liten sidoriktad
genombrytande rännil för den i
arbetslöshetsskräckens år hämmade aktivitetsdriften. Men
han skulle också se till andra, mindre
påträngande manifestationer än skriken —– till
de egentliga kulturföreteelserna, och med
tillfredsställelse konstatera ett sådant
symtom på patientens vitalitet som exempelvis
det man kallat den nya sakligheten, det
oerhörda intresset för fakticiteten, strävan att
intellektuellt söka penetrera och behärska
tidsproblemen, som bland annat förändrat
den litterära produktionens
genomsnittssammansättning i kulturvetenskaplig riktning,
samtidigt med att skönlitteraturen (o,
förfärliga ord!) alltmer tenderar mot att bli
problemlitteratur.
I överensstämmelse med det till synes
ofrånkomliga faktum, att den västerländska
andliga kulturutvecklingens tyngdpunkt, det
kulturella nyskapandets kraftcentrum,
åtminstone för de innevarande decennierna
flyttats från Tyskland och Frankrike till
angloamerikansk botten, kan ju som bekant
dessa företeelser klarast iakttagas inom
det angloamerikanska litteraturområdet.
Välkänt är, att för några år sedan ungefär
samtidigt ett antal synnerligen vägande
bidrag till nutidsmänniskans
orienteringsförsök lämnats av matematiskt-kosmologiskt
inriktade forskare —– Jeans, Eddington och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
