- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 /
31

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1933 - Gunnar Beskow: Biologisk nutidsorientering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


framhåller hur fruktansvärt litet den
vetenskapliga —– det vill säga den logiskt·sakliga —–
argumenteringen har att säga till om i fråga
om samhällsproblemens lösning. Det
avgörande är alltjämt, utom de trånga egna
intressesynpunkterna, hänsynen till politiska
fördomar och myter.

Hela den västerländska materiella odlingen
är grundad på naturvetenskaperna och den
därav betingade tekniken — om exempelvis
de senaste två århundradenas
naturveten-skapligt-tekniska forskningsresultat plötsligt
slopades, vore, som Sten Selander nyligen
framhållit, Europas halva befolkning tvungen
att svälta ihjäl, och den andra hälften finge
pressa ned sin levnadsstandard till ett
minimum. Men inom den politisk-ekonomiska
ledningen av detta naturvetenskapligt-tekniskt
grundade samhällsmaskineri saknas
gemenligen varje spår av motsvarande kunskap
om maskineriets konstruktionsprinciper och
arbetssätt, något som det nuvarande
världsläget bär tydligt vittnesbörd om. (Som svensk
skulle man vilja inskjuta den parentesen, att
åtminstone i vårt land på senare tid en
förändring till det bättre börjat äga rum, i det
till exempel den unga, aktiva
nationalekonomien arbetar på ett realvetenskapligt sätt,
laborerar med näringsgeografiska argument,
med primärfaktorerna i stället för med halvt
mytologiska monetära sekundärfenomen.)

Man kanske skulle kunna formulera det
felaktiga i naturvetenskapens nuvarande
ställning inom kulturen sålunda: Civilisationen
begagnar sig av naturvetenskapens
praktisktekonomiska resultat utan att låta sin livssyn
influeras av dess centrala idéer. Och där så
skenbarligen är fallet, är det vanligen fråga
om tillämpning av vissa vetenskapliga teorier
på områden där deras giltighet är obestyrkt,
eller där deras argumentation är
kunskapsteoretiskt sett alldeles meningslös, medan på
de områden av samhällslivet där
naturvetenskapen kunde ha något att säga till om den
vanligen är utan inflytande.

Vill Västerlandet i framtiden alltjämt
njuta av civilisationens, det vill säga
naturvetenskapens, frukter (och njutningen synes
på sista tiden alltmer dubiös), måste den
också acceptera dess väsen. Och
vetenskapens väsen är inte materialism, inte
rationalistisk utilism; det centrala i vetenskapen,
själva dess quinta essencia, är något mycket
irrationellt, något egentligen himmelsblått
idealistiskt, nämligen sökandet efter
Sanningen.

”The scientific point of view is lofty
enough to satisfy any of the aspirations of
the human spirit. I believe that the future
of Western civilization depends upon wether
or not it can assimilate the scientific point
of view.”

Det är tyvärr ogörligt att beröra alla de
aktuella problem som Haldane behandlar. En
i mitt tycke särskilt förnämlig syntes av hans
sakliga argumentation och hans mänskliga
patos är essayen ”My philosophy of life”,
där också hans i allmänhet överlägsna
språkliga teknik är kondenserad till diamantklar
briljans.¨

J. Arthur Thomson: Scientific Riddles.
Williams & Norgate, London 1932. 8 s. 6 d.

Författaren till ”Scientific Riddles” är
professor emeritus i ”natural history”, och
man kunde av denna upplysning samt av
titeln möjligen vänta att den vore en relativt
enkel samling naturvetenskapliga tankenötter
fallna från vetenskapens träd för så många
decennier sedan, att deras nutida
näringsvärde vore skäligen tvivelaktigt. I så fall
bedrar man sig på det högsta; arbetet bär
vittne om en forskare, vilken samtidigt som
han äger den oskattbara fördelen att med sitt
minne omspänna hela tiden bort mot den
Darwin-Hæckelska evolutionsepokens
glansdagar, likväl alltjämt besitter ett ingenium
som håller honom fullt à jour med
vetenskapens sista rön. Boken måste betecknas som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free