Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1933 - Gunnar Beskow: Biologisk nutidsorientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullt up to date, i synnerhet i betraktande
av dess mångsidighet; flera på allra sista
tiden aktualiserade specialproblem behandlas
överraskande modernt, även om man
naturligtvis kan få dem fullständigare och mer
ingående analyserade på andra håll.
En mycket stor fördel ligger däri, att den
är skriven som helhet, komponerad; då det
logiskt och klart disponerade innehållet är
fördelat på ett stort antal rubricerade
små-kapitel och den utom innehållsförteckning
också äger register, besitter den sålunda den
trevliga egenskapen att vara mycket lätt att
hitta i.
De ”naturvetenskapliga gåtor” som
behandlas äro med ytterst få undantag av
biologisk och alldeles särskilt
evolutionsbiologisk art. Jag skall här endast dröja vid
hans syn på evolutionens väsen, och vid
hans ställning till de metafysiska
problemen.
Både Smith och Haldane förklara att
evolutionen icke, inte ens i genomsnitt, innebär
någon utveckling i egentlig mening,
det vill säga förändring till något högre
(Haldane hävdar till och med på ett ställe
att motsatsen, degeneration, vore regel!). Här
är inte platsen att närmare analysera
grunderna till denna uppfattning. Som reaktion
mot ensidig evolutionsfanatism är den
berättigad, och förklarlig som resultat av
enbart korttidiga iakttagelser och experiment.
Den synes nämligen egentligen hysas av
ärftlighetsforskare och fysiologer (dock
ingalunda av alla). Man kommer emellertid aldrig
ifrån, att vetskapen om evolutionens
empiriska innebörd, om vad som verkligen ägt rum
i fråga om organismernas utveckling under
de geologiska tidrymderna, främst —– eller
så gott som uteslutande —– grundar sig på
andra vetenskapsgrenar, särskilt
paleonto-logi, geologi, embryologi och jämförande
anatomi. Dessa vetenskapsgrenar visa med
full evidens att totaliter en verklig utveckling
ägt rum —– försåvitt nuläget med dess
myriader av himmelsvitt differentierade och
komplicerade arter, däribland människan med
hennes psyke och de därav skapade
verkligheterna, representerar en utveckling från
begynnelsens urslem eller, om man tar
utgångspunkten längre bort, från oorganisk
materia! Men de klargöra också denna
utvecklings fördelning på de olika skedena,
visa i detalj hur de nya, i genomsnitt allt
”högre”, formerna utvecklats ur de äldre och
i genomsnitt lägre. Att evolutionen i
genomsnitt och i ojämförligt övervägande antal
fall innebär en utveckling av det högre ur
det lägre, erkännes av alla forskare inom
dessa för evolutionsuppfattningen
grundläggande gebit. Man kan nämna vår förnämste
auktoritet på embryologiens och den
jämförande anatomiens område, professor Ivar
Broman, eller att den framstående engelske
vertebratpaleontologen H. F. Osborne senast
i december 1932 framlägger ytterligare
material som bestyrker den av honom deducerade
evolutionsprincip vilken han benämner
aristogenes, det vill säga, fritt översatt, ”uppkomst
av det-– allt bättre” —– en princip som han
till och med anser oinskränkt giltig inom
hela evolutionen (vilket dock säkerligen
innebär en högst betydande överdrift).
Alldeles samma, paleontologiskt bevisade,
uppfattning hävdar nu Thomson energiskt
och klart: evolutionen har i genomsnitt varit
”en ström som flyter uppåt”. Men
fördenskull bortser han inte ifrån utan betonar,
liksom Smith och Haldane (samt andra
forskare, i vårt land Broman),
degenerationens, nedåtsjunkandets, realitet.
Degenerationens problem —– detta fruktansvärt
allvarliga memento, detta bistra korrektiv mot
ali gottköpsaktig evolutionsoptimism. I
djurvärlden exemplifierad av otaliga fall, från
de species som genom alltför extrem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
