Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1933 - Gunnar Beskow: Biologisk nutidsorientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
specialisering avskurit sig från möjligheten att söka
nya vägar, och som driver sin
utvecklingslinje in absurdum, till utbildning av rent
monstruösa former som krittidens
ammonitskal eller den irländska jätteälgens horn, till
de arter som ett för ett ger upp de under
den gångna utvecklingen vunna elementen,
såsom vissa inälvsparasiter, vilka på
larvstadiet äro fritt simmande, välutvecklade
kräftdjur men på äldre dar börja idka
parasittillvaro och därvid bokstavligen
förlora ögon och alla sinnen, förnuft och alla
lemmar, för att sluta som orörligt
vegeterande behållare för könsprodukter.
Vilken är nu till slut dessa forskares
ställning till de metafysiska problemen? Smith
och Haldane är närmast mekanister, ehuru de
mer eller mindre motvilligt nödgas lämna
en liten men avgörande springa öppen för
en icke-kausalistisk influens i skeendet, och
därmed för ”den fria viljan”. Beteckningen
mekanist har numera efterträtt termen
materialist. Vem skulle kunna vara materialist
i en tid då materien, det för icke länge sen
oföränderliga och evigt fasta fundamentet för
en världsomfattande filosofi, upplöser sig
och blir energi? Materialisten blir
energetiker —– och det innebär något betydligt mer
än blott en terminologiförändring. Inom
biologien betraktar en alltmer betydande
riktning arvsfaktorerna ej som materiella
kroppar men som energetiska enheter, ser det
väsentliga i organismerna ej som en viss
kemisk sammansättning inom protoplasman
men som ett visst energitillstånd. Och man
synes experimentellt ha ådagalagt att celler
kunna påverka andra celler genom energetisk
fjärrverkan, genom av dem alstrad strålning.
Energism är sannerligen något ganska
annorlunda än materialism.
Religiöst betecknar sig Haldane som
agnostiker, Thomson som övertygad teist. I
undertecknads tycke med fullt fog angriper
Haldane den på vissa håll skönjbara
benägenheten att dra förhastade och oberättigade
slutsatser av naturvetenskapens
antimaterialistiska tendens, sådana som att till exempel
den moderna fysiken ger några positiva
stöd för en teistisk uppfattning. Vad som
skett är blott att den icke ger några stöd
åt den materialistiskt·kausalistiska
världsuppfattningen, men lika litet åt någon annan,
utan lämnar frågan helt öppen.
Att däremot biologien ger vissa —– kanske
ganska starka —– stöd för antagandet att
något, vi kan kalla det Psyke eller
Livsenergi, influerar eller dirigerar
världsförloppet, har jag nyligen sökt framhålla —– och
att den filosofiska uppfattning som hävdar
det psykiska som det primära i själva
verket har en mycket starkt vetenskaplig
ställning. Motsvarande ståndpunkt intages
även av Thomson.
Det kan i detta sammanhang vara av
intresse att erfara, att, enligt referat av
professor MacBride i ”Nature” 17 december
1932, den framstående tyske forskaren
professor Richard Woltereck i ett nyligen
utkommet stort arbete (”Grundzüge einer
allgemeinen Biologi”) deklarerar sin övergång
till en absolut vita1ism, det vill säga
till den övertygelsen, att inga biologiska
skeenden kan förklaras rent mekanistiskt,
utan att i varje livsförlopp inkommer ett
utanför vår hittillsvarande fysiko·kemiska
föreställningsvärld fallande moment —– en
uppfattning som en tjuguårig intensiv
forskningsverksamhet mot hans
ursprungsövertygelse tvungit honom fram till. Vidare
betonar Woltereck finalitetens, målsättningens
och ändamålsenlighetens, princip; en annan
aspekt av antikausalismen. Den aktiva ”vitala
faktorn” är okänd, men dess sannolika art
kan åskådliggöras genom bilder —– cellens
”biologiska kraftfält” —– och förstås genom
sina yttringar. Hit räknar Woltereck psyket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
