Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1933 - Ansgar Roth: Den kosmiska såpbubblan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av 1 800 km. per sek., vilket då betraktades
såsom en fantastisk, siffra. Nu uppgår det
största funna värdet till 25 000 km. för ett
dimmigt objekt i en klunga av nebulosor i
Tvillingarnas stjärnbild på nära 150
millioner ljusårs distans. Detta är ungefär samma
hastighet som en alfapartikel har, och den
är icke längre liten i jämförelse med ljusets
(300 000 km.). Farten växer proportionellt
mot avståndet, och tillväxten har befunnits
uppgå till 550 km./sek. per ”megaparsek”
(3,26 millioner ljusår). Härav följer, att en
nebulosa fördubblar sitt avstånd från oss
under loppst av det jämförelsevis obetydliga
tidsintervallet av 1 300 millioner år. Härav
följer också, att stjärnsamlingarna,
vintergatorna, måste ha varit relativt tätt gyttrade
för några få milliarder år sedan. Om
utvidgningen av nebulosavärlden skett i samma
snabba tempo som nu, kan den knappast ha
pågått i mer än 10 milliarder år. Det är
åtminstone 2 milliarder år sedan jordens
fasta skorpa bildades, och solens ålder kan
svårligen uppskattas till mindre än 10
milliarder.
Det nämnda siffervärdet på expansionen,
550 km./sek. per längdenhet, är självfallet
ganska osäkert. Det kan vara något mindre,
kanske endast 500 km., men torde sannolikt
vara betydligt större, möjligen ända till 1 000
km. Nya undersökningar göra troligt, att de
främmande vintergatornas avstånd
överskattats. Avståndet till ett avlägset objekt erhålles
i allmänhet genom att jämföra dess verkliga
och skenbara ljusstyrka. Den verkliga
ljusstyrkan bedömes av objektets karaktär, den
skenbara ljusstyrkan avtager med kvadraten
på avståndet. På senaste tiden ha
astronomerna emellertid funnit, att ljuset även i
någon mån försvagas genom skymmande gas-
och stoftmassor i rymden. De avstånd man
hittills räknat med äro därför sannolikt något
för stora. Nebulosornas hastighet påverkas
icke härav. Spridningstendensen är således
större än man hittills trott och förefaller
ännu mera fantastisk och svårförklarlig än
förut!
Nebulosornas observerade rörelser i
synlinjens riktning tolkas enklast, om man
antager, att de av obekant orsak från
begynnelsen varit utrustade med samma hastighet som
nu. De som äro snabbast ha naturligtvis efter
ett visst tidsintervall kommit längst bort från
utgångspunkten, under det att de mera
långsamma ännu befinna sig relativt nära
systemets centrum. Vintergatorna likna en massa
gaspartiklar, som fritt få strömma ut i ett
obegränsat rum och inom kort skingras för
alla vindar! Denna världsordning — om det
alls kan kallas en ordning —– förefaller föga
tilltalande; universum blir enligt denna
uppfattning ett högst efemärt fenomen med en
ålder av endast ett par milliarder år. Det
hela är kanske följden av en explosion i
kosmisk-universell skala, varvid även
jordklotet bildades? Hypotesen verkar i hög grad
äventyrlig och lämnar bland annat oförklarat,
hur det kunde komma sig, att
stjärnsamlingarna hade så oerhört olika
utgångshastig-heter.
Åtskilliga försök ha gjorts att förklara
rödförskjutningens uppkomst på annat sätt
än genom Dopplereffekt. En mängd faktorer
finnas, som kunna påverka ljuset, så att dess
våglängd blir större, bland andra absorption
i materia under den långa färden genom
rymden. Alla sådana förklaringsförsök ha
likväl hittills visat sig otillräckliga. Detta
gäller även det intressanta försöket att tolka
fenomenet som ett slags illusion, en synvilla,
beroende på rymdens ”krökning”. Enligt en
av holländaren de Sitter redan 1917 utarbetad
teori, en form av relativitetsteorien, borde
nämligen en process, till exempel en atoms
vibration, som iakttages på stort avstånd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
