Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1933 - Recensioner - Rütger Essén: Mull och blommor från mittens rike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MULL OCH BLOMMOR FRÅN
MITTENS RIKE
Pearl S. Buck: Den goda jorden. Hökerbergs 1932. 7:50.
—„ — Östanvind—Västanvind. Svenska Bok-klubbens romaner.
Bonniers 1933. 6: 50.
Recenserade av RÜTGER ESSÉN
Dessa böcker, särskilt den förstnämnda, ha
hört till de sista årens best sellers i Amerika.
Detta är i och för sig hedrande för den
amerikanska smaken och kulturen, men den
litterära kvaliteten av den kinesisk-amerikanska
författarinnans verk är ingalunda den enda
förklaringsgrunden till detta fenomen. Det
viktigaste momentet i detta sammanhang är
den amerikanska publikens stora och växande
intresse för Kina. Även California och
Oregon ha visserligen närmare till London
än till Shanghai, men icke desto mindre
blickar U. S. A. alltmer åt Pacificsidan. Sedan
Förenta staternas regering efterskänkte
boxarindemniteten till förmån för kinesiska
studenters uppehåll vid amerikanska universitet har
man i Amerika alltid velat betrakta Kina som
en andlig amerikansk koloni. Under det
Japan på sin tid hämtade sina lärospån från
Tyskland, England och Frankrike, är det
Kina, som utsatts för västerländskt inflytande,
i nio fall av tio Amerikaskolat —– antingen
i amerikanska missionsskolor och
donationsuniversitet i Kina eller i U.S.A:s colleges.
Nästan alla dagens ledande Nankingmän äro
Amerikauppfostrade.
Mrs Pearl S. Buck är av amerikansk
härkomst men ”China-born and bred”, dotter till
en amerikansk missionär i Kina och alltjämt
verksam i Kina, ehuru icke i missionsarbete.
Hon känner alltså folket men icke enbart
på det vanliga missionärssättet, det vill säga
uteslutande de breda folklagrens liv. Hon har
också blickat djupt in i den kinesiska
högkulturen, en erfarenhet som oftast så
fascinerar den som upplever den att han sedan
aldrig blir riktigt fylld av västerländsk
självtillräcklighet.
Författarinnan är emellertid amerikanska,
det vill säga fylld av framstegspatos, och
detta tyckes ha hållit stånd även mot den
kinesiska atmosfärens starka skepsis och blida
fatalism. Hon är med andra ord troende
i fråga om amerikanismen, och vad hennes
böcker därigenom kunnat förlora i
konstnärlighet ha de måhända vunnit i
dokumentariskt intresse.
”Den goda jorden” är Pearl S. Bucks
huvudverk hittills. Och den är ett mästerverk.
Läsaren av denna starka bok, med dess doft
av mull, åker, dynga, sådd, skörd, svett, blod,
födelse och död, kan knappast undgå att få
Hamsuns ”Markens Gröde” i tankarna. Men
här är icke karg, nordisk jord utan saftig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
