Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 / 56 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1933 - Recensioner - Rütger Essén: Mull och blommor från mittens rike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kinesisk flodmylla. Huvudpersonen är en
bonde, Wang Lung, vars hårda och skiftande
liv följes från den dag då han i huset Hwangs
palats hämtar sin av fadern utsedda brud,
den fula, arbetsamma, kloka, tystlåtna,
kraftiga och trogna tjänstflickan O-lan, tills han
själv som en rik och fet storgodsägare med
lyxbihustru och lärda söner sitter i det
ruinerade huset Hwangs palats och låter bära
sig ut för att åter känna de kryddade
vindarna över den varma, mjuka jorden.

PEARL S. BUCK

Denna bok lär mer om det verkliga Kina
än någon annan jag läst. Den har dessutom
episk bredd, konstnärlig intensitet och mycket
av solens, vindarnas och fältens poesi. En
märklig, en bestående bok.

”Östanvind—Västanvind” är skriven före
”Den goda jorden”. Den är en bok om kärlek,
äktenskap och familjeband, en bok av en
kvinna om kvinnor för kvinnor —– med
mindre livsbrutalitet och must än ”Den goda
jorden” men knappast mindre intensitet. Dess
ämne är övervägande tragiskt och skildrar
sprängningen av en gammalkinesisk förnäm
och rik familj genom att sonen från sina
Amerikastudier hemför som maka en
amerikansk flicka. Den viljestarka och högsinta,
i livsbesvikelse slutna modern ser i honom
sitt sista livsinnehåll gå till spillo och brytes
ned. Den lättsinnige, vänlige och gladlynte
fadern tvingas av traditionens makt att bryta
familjekedjan och skilja sonen och
sonhustrun från arv och förfäderskult. Boken
slutar emellertid i en ljus ton av
framtidstillit och hoppfullhet, och läsaren lämnas att
tro att den unge Yangs och Marys äktenskap
skall bli det fall av ett på tusen där ett
eurasiatiskt äktenskap skall slå väl ut och
bära livsduglig frukt. För den icke
amerikanske läsaren ter sig emellertid tragiken
långt starkare än optimismen. Läsarens
övertygelse är emellertid relativt likgiltig. Boken
är i varje fall ett konstverk även den —–
svagare, sprödare än ”Den goda jorden”, men
en bok med äkta Kinaatmosfär, med charm
och poesi och här och var med den stora
tragikens patos.

Pearl S. Bucks Kinaböcker ha i själva
verket en högst reell mission att fylla. Alltför
länge ha ett dilettantiskt turisteri och en trång
missionärsiver i förening fått ge sitt innehåll
åt vår uppfattning om Mittens stora folk.
Sjuttonhundratalets Europa hyste —– och med
ali rätt —– den största veneration för Kinas
både andliga och materiella kultur, till stor
del förmedlad av lärda och människokloka
jesuiter. Adertonhundratalets syn på Kina
skapades däremot av självgoda och
halv-bildade anglosaxiska missionärer —– urtypen
är the Reverend Smith’s Chinese
Characteristics –– vilka visserligen förstodo
kulispråket och med sakkunskap kunde förhåna
folkets enkla ceremonier, och som någon
gång kunde prestera förgrovande och
obildade översättningar av Kinas klassiker men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>