Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1933 - Om vi finge välja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oundgängliga för den historiske romanskribenten:
visionär skaparkraft och förmåga av instinktiv inlevelse
och förståelse. Ehrlich har verkligen förstått denna
tid, han har också förstått John Brown, och hans
patetiska teckning av denne är utan ringaste tvivel
en av den moderna amerikanska litteraturens
märkligaste och talangfullaste porträttstudier. Ehrlich
besitter dessutom en högst betydande dramatisk
gestaltningsförmåga, och boken överflödar av levande
bilder, utförda med praktfull realism. Skildringen
av massakern vid Potawatomie Creek, där John
Brown går fram som mordängel, hör till dem man
icke glömmer. Den historiska romanen tycks just nu
uppleva en renässans i Amerika. Genren skänker i
allmänhet mycket liten glädje. Det är få förunnade
att ge något verkligt värdefullt inom dem. En av
dem är emellertid Leonard Ehrlich. Han bör ha en
stor framtid för sig.
The Last Adam av James Gould Cozzens.
Harcourt, Braee and Co. New York 1932. $2:50.
En ny och stor roman av en ung författare som med
den lilla, av B.L.M. tidigare omnämnda romanen
S/S San Pedro fäste stora förhoppningar vid sig.
Med den nya boken har han också definitivt slagit
igenom och klättrat upp på bestsellerlistan i
omedelbar närhet av ”Ann Vickers”. ”The Last Adam” är
en av dessa breda småstadsskildringar, som genom
Lewis och Dreiser blivit så populära i Amerika.
Huvudpersonen är en råbarkad, brutalt livskraftig
läkare och skildringen väjer icke heller den för
det brutala och motbjudande. Boken har även
utkommit i England men heter där ”A Cure of Flesh”.
The Cautious Amorist av Norman Lindsay.
Farrar & Rinehart. New York 1932. $ 2: 50.
Tre män —— en journalist av efterkrigstyp, en
frikyrkopastor och en ångbåtseldare —— hamna på en
obebodd ö i Stilla havet tillsammans med en ung
dam med fördelaktigt yttre och minimal hjärna.
Den erotiska situationen blir småningom ytterst
tilltrasslad; journalisten blir, som han tror, den enda
lycklige utvalde; men då man så småningom
återbördas till civilisationen, visar det sig att den unga
damen varit åtskilligt mer vidhjärtad än hennes
puritanskt anständiga tal låtit förmoda. Boken är
cynisk och kvick, dock huvudsakligen cynisk, och
visar att den litterära kulturen i Australien ännu
knappast nått den mognad som fordras för att skriva
en omoralisk bok. Författarens utmärkta teckningar
ha säkerligen bidragit till att göra denna bok till
en amerikansk succébok.
Who Goes Sailing? av John Connell. Cassell.
London 1932. 7 s. 6 d.
Det sägs mycket tänkvärda saker i denna utmärkt
välskrivna roman, saker som angå oss lite var. Det
talas —— en smula patetiskt understundom —— om
den nuvarande generationens brist på livslust, om
det osäkerhetstillstånd, vari omvälvande händelser
försatt oss, eller för att återge författarens egna
ord: ”not only insecurity but a kind of starving
rot at the heart of things”. Det händer egentligen
mycket litet i boken, men trots det slappas icke
intresset. Fyra herrar ha debarkerat från sin ångare
i en kinesisk hamnstad för att ge sig ut på
”sight-seeing”. Inbördeskriget sveper fram över staden
just som de äro ute på sin upptäcktsfärd, och när de
åter kunnat taga sig tillbaka till hamnen, har deras
ångare redan lyft ankar. Situationen ter sig
hotfull, då plötsligt en herre dyker upp på scenen
och erbjuder dem en friplats på sin jakt. Anbudet
accepteras, och så anträdes en ny resa med obekant
destinationsort. Det hela blir en flykt från
verkligheten, en boccacciansk eskapad. Fyra människor,
med vilka livet farit hårt fram, känna sig plötsligt
befriade från vardagens tryck, och med det
perspektiv, som den isolerade tillvaron på havet långt
borta från människors vanliga vägar skänker,
skärskådas det moderna livets problem. En efter en
lättar sitt hjärta och berättar sitt livs historia. Det
är fyra berättelser om grusade förhoppningar, det
är fyra bekännelser om oförmågan att finna en klar
linje framåt, sedan existenserna ödelagts i
världshändelsernas lavaström. När boken nått sitt
symboliska slut, ha gåtorna icke lösts. Men läsaren
har fått en del att fundera över, och det står honom
fritt att själv spinna vidare på tråden.
Murder Must Advertise av Dorothy Sayers.
Gollancz. London 1933. 7 s. 6 d.
Miss Sayers och lord Peter Wimsery —— hur skall
man vara skapt för att icke sträcka upp händerna
och ge sig på nåd och onåd inför denna kombination.
Även om miss Sayers i sin nya bok blivit litet väl
språksam och även om lörd Peter nu definitivt gått
upp i övermänniskoklassen och tjusar kvinnor med
samma lätthet som han löser de olösligaste problem.
Även författarinnan är tydligen numera ohjälpligt
förälskad i sin detektiv. Om man säger att ”Murder
Must Advertise” är en dålig Sayers, så betyder det
ungefär att den är dubbelt så bra som 95 % av alla
andra detektivromaner som skrivits. Handlingen
tilldrar sig till stor del inom en stor annonsfirma i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
