Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj 1933 - Rütger Essén: Rikedomens kulturfront
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera en passant som en icke direkt avsedd
men sannolikt ofrånkomlig följd av den fria
konkurrensens princip — en följd, som för
övrigt sällan med större iver lovprisats. Nu
torde det emellertid förhålla sig så att
profitsynpunktens betydelse överdrivits både av
dess försvarare och dess angripare. Det är
med ett ord knappast faktiskt riktigt, att
”profiten” är det avgörande momentet i
”kapitalismens” nuvarande
utvecklingsstadium. I varje fall minskas denna betydelse
högst väsentligt, när hela världsekonomien,
som under närvarande världskris är fallet,
får en alltmer statisk karaktär. Men
däremot är det ur ekonomisk synpunkt
ingalunda liktydigt om dessa enskilda rikedomar
bestå i ett betydande innehav av
opersonliga och rörliga fordringsbevis eller i
äganderätt till bestämda, stora, varaktiga
förmögenhetsobjekt. I förra fallet är det ur
synpunkten av det ekonomiska livets ledning
tämligen likgiltigt om förmögenheten i fråga
sitter på en hand eller är splittrad på många
ägare — dock kvarstår givetvis även i detta
fall den stora förmögenhetens betydelse ur
kapitalbildningens synpunkt, det vill säga för
sparandet. Men i senare fallet ger den
enskilda rikedomen dessutom en särskild
karaktär åt produktionsledningen.
Denna synpunkt har otvivelaktigt
förbisetts. Man har föreställt sig det så kallade
kapitalistiska systemet som så bundet till sin
natur att exempelvis en jordegendom kunde
väntas skött på tämligen likartat sätt om den
ägdes av ett stort aktiebolag eller av en
enskild godsägare. Likaså har man trott att
det för en handelsrörelses bedrivande vore
likgiltigt om ägaren var kollektiv och
anonym — aktiebolagsformen — eller en
handelsfirma med en eller ett par delägare
-— alltså personligen bunden vid företaget.
Aktiebolagsformen, som gjort äganderätten
till produktionsföretagen anonym och
opersonlig, har betraktats som en av det
kapitalistiska systemets främsta landvinningar —
framför allt på grund av den bekväma
möjlighet denna ekonomiska
organisationsform erbjuder att snabbt mobilisera
sparmedel för investering i produktionen.
Aktiebolagsformens fördelar skola ej i och för sig
bestridas, men vid sidan härav är det
nödvändigt att understryka det synnerligen
lyckosamma i att denna form dock ej blivit
allenarådande. Inom aktiebolagsramen slumra
nämligen alltid tendenser till å ena sidan
lättsinnigt handhavande av andras medel, å
andra sidan byråkrati. Den möjliggör
kombinationer och anknytningar av svindlande,
oberäknelig och högst spekulativ natur,
samtidigt som den kräver en ofta tungrodd
detalj-kontroll i den vardagliga verksamheten.
Den personliga, synliga äganderätten till
stora förmögenhetsobjekt har andra
nackdelar, men den har icke dessa. Som motvikt
mot de övriga finansiella arbetsformernas
vida spelrum för svindleri med samtidig
tendens till åderförkalkning ter sig därför
just denna form av enskild rikedom som
särdeles välgörande. En välskött jordegendom,
som gått generationer i en släkt, eller en
ansedd handelsfirma, ärvd från far till son
under årtionden, äro därför oersättliga värden
främst ur allmän synpunkt. De ge så långt
mänskligt möjligt en garanti för att
åtminstone det avsnitt av det ekonomiska livet som
dessa företag representera varken skall
hemfalla åt skoj och spekulativ värdeförstöring
eller bliva byråkratiska parasitnästen. Och
detta främst därför att ledningen vid
personligt ägda företag lättare och naturligare
kan inriktas på lång sikt.
Ty en sak måste man under alla
omständigheter ha klart för sig: den enskilda
rikedomen kan numera endast försvaras som ett
allmänt intresse. Tjänar den ej detta
välförstådda allmänna intresse kan den varken helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
