Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 5. Maj 1933
- Recensioner
- Hjalmar Gullberg: Utopia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utopia
Stellan Arvidson: Jordglans.
Bonniers. 3:75.
Josef Kjellgren: Occident. Tiden.
3 kr.
Ett politiskt oväderscentrum kommande
från Tyskland, närmar sig Skandinavien. För
Sverige förutses klasskamp och skärpt
spänning mellan partierna.
 |
| STELLAN ARVIDSON |
Fil. d:r Stellan Arvidson, redaktör för
"Clarté. Tidskrift för socialistisk politik och
kultur", har ungefär samtidigt med sin nya
diktsamling Jordglans utgivit ett Karl
Marx-nummer av sin tidskrift, vari han manar till
kamp mot fascismen. Arbetarrörelsens
"heroiska" period, hävdar han, har återkommit,
sedan det åter blivit livsfarligt att vara
socialist; och han menar att Hitler och hans
anhang i Tyskland skall kunna få emot sig "en
arbetarrörelse, hänsynslös genom
motståndarnas hänsynslöshet, stark genom att ha
blivit befriad från skadliga illusioner och —
låt oss hoppas det — enad genom förtrycken
och nederlagen". Satsen — vars reala
innebörd må diskuteras å annat forum — kan
läsas som en kommentar till det längsta, om
än inte bästa poemet i Arvidsons diktbok,
"Djävulen"; tolfte avdelningen slutar
nämligen så:
Kring fanorna i eldens färg
står i dag de trogne,
samlade att fördriva
de förblindade, de vettvilliga.
Makten åt oss,
som stått öga mot öga med djävulen
och ser natten hota våra drömmars jord!
Som marxistisk litteraturkritiker är
Arvidson lärjunge till Victor Svanberg och det
är dennes krav på en förening av politik och
poesi han sökt praktiskt omsätta i sin lyrik.
Närmast har han velat skapa en social, eller
kanske rättare socialistisk dikt. Det är det
mänskliga broderskapets idé han är talesman
för, det organiserade samarbetet, de anonyma
massornas verk genom tiderna:
Av namnlösa män
mödosamt murad
reser sig grunden till Utopia,
mänsklighetens stad.
Marx’ framtidsstat ser han förebådad av
forna tiders utopister; han besjunger Thomas
Campanella som på 1500-talet i sitt mörka
fängelse drog upp grundlinjerna till "Civitas
solis, soldrömmens stat". Men Marx och
Campanella är teoretiker. Den som i
handling skall befria mänskligheten är ingen
enskild italienare eller tysk. Den nye
Prometheus är för Stellan Arvidson varken Il duce
eller Der Führer utan arbetarinternationalen:
Blott av millionernas endräkt
kan makten störtas.
Månghövdad
är den nye Prometeus,
maktbetvingaren,
folkbefriaren,
den namnlöse.
Det är pliktmedvetandet och
ansvarskänslan som förlänar Arvidsons musa hennes
strama hållning och ärliga patos.
Insmickrande, fascinerande och demonisk är hon
minst av allt, knappast ens musikalisk.
Diktaren framlägger visserligen följande ars
poetica:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0396.html
