Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 6. Juni-augusti 1933
- Rütger Essén: Sverige från insidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rutger essén
handel och teknik ha sedan dess vidgat
synkretsen snarast mer än genomsnittseuropéen
tål vid. Det moderna statslivet har också som
en makadamtuggare konsumerat äldre
samhällsformationer världen runt. Frågan är om
icke i den andliga jämviktens intresse en
"regionalistisk" reaktion i måttlig skala nu
kunde vara av behovet påkallad. I Europas
andligt, politiskt och administrativt mest
centraliserade land, Frankrike, finnes en
tydlig tendens att återskänka de gamla
landskapen, "les pays de France", en väsentlig
del av de av revolutionen bortopererade
uttrycken för deras bakom unifieringen
alltjämt kvarlevande rika egenart.
Hela detta problem är stort — för stort
för en tidskriftsartikel. Men som en förstudie
kan måhända en på rent personlig
uppfattning grundad skiss av Sverige från insidan
erbjuda ett visst intresse.
*
I detta vidsträckta land bo människorna
glest. Med undantag av Skåne, Östgötaslätten,
Mälardalen och en eller annan mindre
slätt-eller kustbygd har naturen överallt övertaget.
Två av de sex millionerna bo visserligen i
städer och stadsliknande samhällen, och av
dessa känner kanske större delen icke
särskilt av naturen. Men svenska folkets flertal
är intet stadsfolk. Det växer ännu till större
delen på marken, ehuru det är
stadsbefolkningen som höres mest. Naturens levande
närhet gör tyst, något försagd och — vad
nordisk natur beträffar — även
vardags-dyster, med hektiska glädjeutbrott vid
midsommar, då markerna glädjas, och vid jul,
då mörkrets tryck brytes med eld, ljus och
tung, stark och hetsande must av årsväxtens
fylle.
De gamla byarnas förintande för hundra
à hundrafemtio år sedan genom stor- och
enskifte ha helt visst ytterligare något skruvat
ned glädjen på den svenska landsbygden.
Skogs- och dalensamheten växte. De
norrländska slättbygder kring Bottenhavet, dit
skiftena aldrig nådde, och där byalagen ännu
leva kvar, ha också en ljusare mänsklig
uppsyn.
Man kan naturligtvis skilja på
slättprovinsernas och skogsprovinsernas folk.
Slättbygdsfolket är tryggare, myndigare, öppnare —
skogsbygdsfolket är snabbare, vigare,
obe-räkneligare — i äldre tider var denna
befolkning också mycket rädd för fan, det vill säga
för ödemörker och nattensamhet. I modern
tid är den merendels bekajad med vidskeplig
tro på nya besvärjelseformler av religiös,
politisk eller blandad art. De ekonomiska
synpunkterna ha ej heller någonsin behärskat
skogsbygdsfolket; dessa synpunkters välde
över sinnena avtager i vårt land från söder
och öster mot norr och väster. Isotermlinjerna
för den svenska landsbygdserotiken förlöpa
också tämligen likformigt med denna
ekonomiska regionbildning; mot norden till kan
man dessutom bli frestad att ifrågasätta om
människorna någonsin lämnat den så kallade
lägre organiska naturens bekväma
periodanordning av hela sexuallivet.
Dessa motsättningar och nyanser äro
emellertid välkända. Det finns andra aspekt av
den svenska landsbygdens liv som äro mindre
uppmärksammade. Vilken väsentlig skillnad
råder exempelvis ej mellan
herrgårdsprovinserna och bondeprovinserna! Sveriges
herrgårdslandskap äro Skåne, Blekinge,
Östergötland och Södermanland i främsta linjen,
Västergötland, Närke och Uppland i andra.
Bondelandskapen äro Västerbotten, Jämtland,
Hälsingland, Dalarna, Västmanland, Halland,
Småland, Öland, Gotland — men även det
övriga Götaland, dock i herrgårdarnas skugga.
Denna skillnad mellan herrgårds- och
bondeprovinser betingar också en väsentligt
olika uppfattning om vad en "herreman" är.
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0468.html
