Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1933 - Rütger Essén: Sverige från insidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sverige från insidan
I bondeprovinserna är han ännu i dag
framför allt en överhetsperson, från fiskalen till
landshövdingen. Vid sidan av dem stå prästen,
läkaren, ingenjören, jägmästaren,
bolagsdisponenten. Men i herrgårdsprovinserna är
herrskapsfolk alltjämt framför allt
herrgårdsfolk, och den ännu till helt nyligen i regel
adlige godsägaren representerar i
folkföreställningen framför andra samhällets övre
skikt.
Den bredare landsbygdsbefolkningens sätt
att se på herrgårdsfolket är emellertid
grund-väsentligt olika exempelvis i Skåne och
Östergötland å den ena sidan och Sörmland å den
andra. De trygga Skåne- och Östgötabönderna
behandla även storadelns godsherrar som
jämlikar och sakna alla
mindervärdighets-känslor. Men de värdesätta också en verklig
grand seigneur och känna sig icke avogt
stämda mot den prakt och glans som ännu
i mycket modern tid utvecklats på Skånes rika
slott. I Skåne och Östergötland kan också
en adlig storgodsägare när som helst väljas
till folkrepresentant av småbönder och
lantarbetare. Men försök inte något dylikt i
Sörmland eller Mälarprovinserna! Här råder
långt mera ressentiment mot den i jämförelse
med Skåne högst blygsamma glans som
präglar livet på de mellansvenska
herrgårdarna. Sörmländska statare och småbönder
äro vördsammare i sitt sätt än skåningarna,
men i socknens angelägenheter har
godsägaren — han må vara aldrig så duglig och
allmänintresserad — betydligt svårare att få
den auktoritet och det förtroende som den
skånske beauttne herremannen tillerkännes
som en självfallen sak.
Herrgårdskulturen säges ofta vara på
upphällningen. Till en viss grad är detta
naturligtvis sant. Framför allt ha väldiga
personalförskjutningar ägt rum, mestadels som sviter
av en lång rad släktruiner. Den gamla
jordägande och jordbrukande adeln är dock
ingalunda försvunnen, ej heller de gamla
familjernas ståndskänsla — men det är
numera en blek, blyg och tyst ståndskänsla.
På många av de gamla gårdarna sitta nyrika
utsocknes, andra ha styckats och corps de
logiet står mörkt och förfallet. Andra gårdar
brukas effektivt och traditionslöst av
osentimentala och yrkesskolade jordbruksekonomer,
också i de flesta fall utsocknes. Men de större
brukningsenheterna som sådana visa ingen
tendens att försvinna. De äro nödvändiga
beståndsdelar i tidens ekonomiska struktur,
och småbrukarromantiken är lika död som
jugendstilen.
Den rena svenska landsbygden,
jordbrukslandsbygden, har i ungefär tre mansåldrar
stått tämligen stilla i befolkningshänseende.
Folkökningen sedan mitten av
adertonhundratalet har dels sugits bort av emigrationen,
dels gått till de nya industrierna. Att
jordbrukets ekonomiska struktur under det sista
halvseklet revolutionerats är allmänt bekant.
Mindre uppmärksammad är livets och hela
tillvarons förändring. Den gamla "skräcken
på landsbygden" — rädslan för vintern,
mörkret och djävulens makt — fick mot
slutet av förra seklet vika för den kända
"tråkigheten på landsbygden". Järnvägar och
telefoner hade föga makt med den. Den har
först avskaffats på nittonhundratjugutalet.
Medlen ha varit grammofoner, radio, bussar
och motorcyklar.
Nu är landsbygden alltså ej tråkig längre.
Högtalarna stängas sällan av och vräka ut
sina anrättningar över tusentals
skogstorpsstugor, där fordom tystnad, sömn, andakt
eller inbunden ömsesidig avsky voro rådande.
Motorcyklarna smattra på lördagskvällarna
över de gamla byvägarna med paren på väg
till dansbanorna. Busschaufförerna slänga
dagligen in paket, tidningar och hälsningar
till kvinnfolken och föra som käcka och
säkra häradscharmörer fram sina tunga kolos-
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
