- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 /
11

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1933 - Frans G. Bengtsson: Zaleukos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

zaleukos

höjdes vid hans ankomst, hur stort deras
elände var. Därpå — och i det han varje
morgon frambar offer till gudinnan Athena
i det tempel hon ägde i staden — började
han stifta lagar för staden och dess folk: visa
lagar, sådana endast han kunde åstadkomma,
emedan han ingenting hade som band honom
vid någon människa i Lokroi, inte heller vid
någon åsikt, någon lidelse eller något
själviskt intresse som blomstrade där, utan
endast bekymrade sig om förnuft och rättvisa
samt om åtlydandet av den befallning som
kommit till honom från gudarna. Dessa lagar
voro korta och klara, och Zaleukos lät, sedan
han fått dem färdiga, sätta musik till dem
för att underlätta deras inlärande. Inom kort
sjöngos de allmänt, inte endast (påstår
legenden) av domare och advokater, utan av allt
folket i Lokroi, kanske emedan musiken var
vacker, kanske emedan envar fann deras
innehåll värt att lägga på minnet. Av människor
kunniga i konsten att förmedelst ritade eller
ingrävda tecken återgiva ord på sten eller
läder — en fenicisk konst som vid denna tid
börjat odlas även bland hellener — lät han
för ytterligare säkerhets skull sina lagar
omsorgsfullt nedskrivas, och bland alla
hellenska städer var Lokroi den första som blev
ägare till sådan skriven lag.

Lagar som voro så rättvisa och fulla av
insikt som dem Zaleukos stiftade hade man
aldrig hört talas om bland människor förr;
knappt heller om lagar som voro så stränga.
Den som dödar en människa skall själv dö,
sade Zaleukos; och därom var ingenting att
säga, ty det var en gammal regel. Den som
slår ut ett öga på en människa, på honom
skall ett öga slås ut, sade Zaleukos; och även
detta var lätt att inse, så mycket mera som
ett sådant bruk redan fanns hos vissa andra
folk. Men, tillfogade Zaleukos, den som slår
ut ögat på en enögd, på honom skola båda
hans ögon tagas bort; och detta fann man

till en början svårt att till fullo förstå. Men
sedan man närmre tänkt efter, insåg man
visheten i detta och prisade Zaleukos såsom den
förste som skådat tillräckligt djupt i tingen
för att skänka full rättvisa till och med åt
enögda.

Många av hans lagar äro okända nu,
glömda och helt och hållet försvunna — lika
försvunna som den melodi till vilken de en
gång sjöngos av epizephyriska munnar -—,
dock först sedan de länge varit i bruk och
väl fyllt sitt ändamål. Vi veta inte om
Zaleukos, utom lagar för styrelse och straff, även
åstadkom symboliska föreskrifter för rätt
levnad i allmänhet, såsom sedermera en annan
vis man i samma trakt, Pythagoras i Kroton,
gjorde genom att för sina lärjungar utfärda
förbud mot att sitta sysslolös på kornmåttet,
att låta en vågskål slå över, att tämja fåglar
med krumma klor, att låta avtrycket av kitteln
stå kvar i askan, att bära en guds bild på
sin fingerring, att lustvandra på härvägen
och att röra om i elden med ett svärd. Men
några av hans lagar angående kvinnorna i
Lokroi äro bevarade och visa huruledes
Zaleukos vinnlade sig om förbättrandet av deras
vandel. Ty kvinnorna i den rika staden
Lokroi voro inte lika de kvinnor han sett under
sin levnad som herde bland markens enkla
folk, och de avvikande dragen vunno inte
alltid hans gillande. Ingen matrona,
förordnade Zaleukos, fick på gatan låta sig
ledsagas av mer än en tjänarinna, utom om hon
var berusad. Ingen fick nattetid gå utanför
stadens murar, utom för att begå
äktenskapsbrott. Ingen fick visa sig iförd guldsmycken
eller purpurlinne, utom om hon önskade bli
hetär. Så bestämde Zaleukos, som var vis och
sträng och vars påbud måste lydas, men om
tillfredsställelsen hos stadens matronor inför
dessa hans föreskrifter finns ingenting nämnt
i legenderna från det epizephyriska landet.

I stadens styrelse gjorde han slut på parti-

ll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free