Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1933 - Frans G. Bengtsson: Zaleukos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frans g. bengtsson
annat slag skulle utan tvivel, om
förhållandena varit de vanliga, kunnat tänkas
småningom uppnås på dylikt sätt. Men hos folket
i Lokroi voro förhållandena inte de vanliga,
och med så enkla medel var man där
ingalunda hjälpt. Något annat tillvägagångssätt
måste därför utfinnas.
Eftersom vanligt mänskligt förstånd, sådant
som fanns att uppdriva i Lokroi, här helt
kom till korta, beslöt man att fråga en gud
till råds, och sändebud drogo åstad till ett
orakel.
Ingen underrättelse har bevarats rörande
vilket orakel det kan ha varit som de
epi-zephyriska sändebuden gingo att rådfråga om
bästa medlet att få ro och ordning i sin stad;
det är obekant om de vände sig till Delphi
eller Dodona, eller till den grotta, fylld av
skräck, där den trophoniske Zeus lät sig
förnimmas, eller kanske till sibyllan i Cumae
som Aeneas gästat. Vi kunna endast säga,
att de vände sig till ett förträffligt orakel
och erhöllo ett gott svar. Ty ställets gud lät
hälsa dem, att de skulle uppsöka en viss
Zaleukos, en man med insikt och vishet, och
bedja honom ställa allt till rätta för dem.
Om denne vise Zaleukos, som sändebuden
nu gingo att uppsöka, veta vi inte mycket.
Så bristfälliga äro de underrättelser som
bevarats om honom, att lärda män redan i
forntiden tvivlat på hans existens, såsom ali stor
vishets förekomst gärna blir betvivlad; ty för
många människor är det naturligt, och till
och med trösterikt, att tro att någon stor
vishet aldrig funnits i mänsklig gestalt, utan
alltid endast samma enkla dårskap som vi
från vår egen tillvaro äro så väl förtrogna
med. Men ännu lärdare — och kanske också
förståndigare — män tro att han verkligen
funnits; likväl kunna inte heller de skänka
oss många upplysningar om hans liv.
Den bästa legenden säger att han var herde
och höll till på ett berg med sina får, ett
berg där också stundom gudinnan Athena
brukade vistas. Detta berg kan ha legat inom
Lokrois gränser, eftersom det besöktes av
gudinnan Athena, ärad i den staden; dock
utan tvivel på lugnt avstånd från själva
staden, inåt de italiska stammarnas marker.
Till freds med fåren och gudinnan som
sällskap levde Zaleukos där, utan att mycket
vinnlägga sig om att följa med sin tid eller
att hålla sig underrättad om dagsnyheterna
från Lokroi. Han var vis, heter det; och med
denna upplysning få vi vara nöjda utan att
till fullo förmå fatta vad den kan innebära;
ty själva äro vi inte visa, och även om vi
sattes på ett berg att vakta får är det inte
mycket sannolikt att någon nämnvärd vishet
därigenom skulle komma oss till del. Athena
skulle inte finnas på det berget; om hon
funnes, skulle vi inte märka hennes närvaro; om
hon hölle sig borta, skulle vi inte sakna
henne eller längta efter henne. Vad vi skulle
sakna och längta efter vore en tidning, det
älskade ekot av allt tomt buller i vilket vi
leva och ha vår varelse.
Men med Zaleukos var det alltså
annorlunda; och upp till honom och hans får
kravlade sig nu mödosamt de epizephyriska
sändebuden och framförde sitt ärende. Zaleukos
lyssnade till vad de hade att säga och satt
tyst. Ingenting finns nämnt om att han
hängav sig åt några glädjeutbrott inför utsikten
att få stiga ned från sitt berg och taga makten
i sin hand i Lokroi; men det var ett
gudomligt bud som framförts, och ett sådant måste
lydas. Sin hjord på berget lämnade han tills
vidare åt någon medhjälpares omsorger; men
sin herdestav tog han säkerligen med sig, ty
det var såsom en av gudarna utsedd herde
för människor han nu gick att åtstadkomma
ordning i den oroliga hjorden i Lokroi.
Kommen till Lokroi besåg han
människorna där och deras vägar, lyddes till deras
buller och gny och förstod av jublet, som
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
