Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1933 - Sven Stolpe: En fransk humanist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sven stolpe
Denna tendens, som du Bos kallar naturlig,
utbildar han till en verklig teknik, han
uppövar sitt sinne för de finaste själsliga
nyanserna till en otrolig lyhördhet, och de ovan
anförda exemplen på hans utsökta
formulerings- och distinktionskonst visa samtidigt
i vilken grad han — särskilt genom att vädja
till vad Baudelaire kallade
"korrespondenserna" mellan tingen — kan i de finaste
nyanser exakt fånga själen i själva dess
skapande rörelse, som annars är oåtkomligare än
fläkten av en fjärilsvinge. Det är frågan om
samma teknik, då du Bos i ett annat
sammanhang grubblar över det individuella själsliga
tempo, som han finner i varje konstverk, och
som ingenting har att göra med dess yttre
form. I och med att han frigör sig från sin
esteticism, glider han väl en smula ifrån
dessa subtila grepp på de rent litterära
materierna, men själva synpunkten återfinner man,
när han i ett senare dagboksfragment talar
om den "vitala tonen", och "la manière
fondamentale dont chacun sent sa vie". Ett
särskilt intresse från vår synpunkt får denna
linje i du Bos’ utveckling i och med att han
en dag ställer frågan: vilken är denna min
egen innersta rytm, hur ter sig mitt "tempo",
hur lyder min "vitala ton", vilket är det
fundamentala sätt, på vilket jag själv
uppfattar och erfar mitt liv? Han ger själv
reservationslöst svaret: mitt personligaste
grepp är — det religiösa.
Charles du Bos, som tidigare kunnat
anställa estetiska betraktelser över Kristi språk,
och som ännu så sent som 1921 förklarar,
att "Bachs musik är kanske den enda form,
i vilken jag ännu kan föreställa mig en moral
och en religion", gör 1927 en iakttagelse av
revolutionerande betydelse: under tidigare år
har han på ovärdiga, profana objekt förslösat
sin översvallande rika religiositet, hans natur
är till den grad typiskt religiös, att den i alla
sina uttrycksformer och reaktioner ständigt
gör skäl för namnet. Att han icke tidigare
kommit underfund med denna hemlighet har
flera anledningar. En mycket viktig är, att
han först nu — vid fyrtiofyra års ålder —
börjar samla sig kring sitt centrum: tidigare
har han varje sekund av sitt liv behandlat
alla de olika punkterna på periferien som
lika många centra. Men hela tiden har han
haft en naggande känsla av att högaltaret i
hans andliga liv stod övergivet, och han
fastslår nu att denna tempeltjänst framför
skönhetens många altare måste ersättas av en
beslutsam samling kring det enda centrala,
kring högaltaret. De exaltationer, i vilka han
tidigare sett behållningen av sitt liv, må han
fortfarande vörda och odla, men: "varje
exalta-tion måste till resultat ge en fördjupning av
det rent religiösa medvetandet inom mig".
Till detta kan anknytas en belysande
episod. Vid en av de berömda
diskussionerna i Pontigny 1924 talade en deltagare
litet nonchalant om vännen Charles du Bos’
"intelligence sportive" och ville därmed
antyda hans professionella, oengagerade
synpunkt på andliga företeelser. Uttrycket sårade
djupt du Bos, och vid utgången grep Ernst
Robert Curtius hans arm och sade:
— Charlie, hur kan ni låta er anklagas för
att inte ha någon tro, ni som har tro i så
oerhört mycket högre grad än nästan alla
andra här?
Ur ett brev 1927 citerar du Bos också ett
uttalande av samme vän; Curtius talar där
om du Bos som en anima naturaliter
chri-stiana, och brevets mottagare erkänner gripen
och tacksam formelns riktighet och
förpliktelser. Det är vid denna tid Charles du Bos
även formellt genomgår en omvändelse.
Man skulle kunna peka på ytterligare ett
motiv i denna intressanta och gripande
förskjutningsprocess — i sitt litterära och
kritiska arbete odlar Charles du Bos från början
med förkärlek fullkomlighetskategorien ("la
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
