- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 /
23

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1933 - Kjell Strömberg: Utsikt från Pantheonkullen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utsikt från pantheonkullen

dagar men ställd i skuggan av hans senare
skapelse, det likaledes internationella
humanistklostret i Pontigny. Namnet klingar litet
luftigt himmelsblått i svenska öron, men när
en fransman är idealist, så är han det med
den mest trohjärtade och patetiska
övertygelse. Han behöver därför inte ha släppt
de jordiska kontakterna. Denna
diskussionsklubb, öppen för vindar från alla världens
hörn liksom dotterinstitutionen bland
Bour-gognes vinberg, har sina lokaler i ett
märkligt gammalt sextonhundratalshus, samma
hus vari enligt en likvisst obestyrkt tradition
Racine givit upp andan men som i varje fall
tjänat tre av hans berömdaste tolkar på
scenen till bostad: älskarinnan La
Champ-meslé, Adrienne Lecouvreur och
mademoiselle Clairon. Voltaire har flitigt nött dess
trappor. Det är en vacker och äkta
humanisttanke att sålunda låta Frankrike och Europa
mötas i förbrödringens tecken på
minnes-helgad klassisk mark. "Lilla Genève" — det
skulle kunna vara namnet på en god del av
Quartier Latin efter kriget.

Före kriget genljöd Quartier Latin av de
bataljer, som de väsentligen från juridiska
fakulteten rekryterade jeunesses patriotes och
camelots du roi levererade vid varje
anledning mot dessa landsförrädiska "véritards"
och "justiciards" från gamla Sorbonne. Det
var den gängse terminologien i Charles
Maurras’ Action Frangaise, som snabbt blev
den "välsinnade"-studentungdomens hus- och
livorgan. Motståndarna hämtade sina
argument och sina försvarsmedel från Charles
Péguys Cahiers de la Quinzaine, som skrevs
och trycktes i ett underjordiskt bokmagasin
vid Rue Cujas. Låt oss icke idealisera en
idealitet, som gott tål vid en konfrontation
med verkligheten: den nationalistiska
högflod, som översvämmat Europa efter kriget,
har även brusat med vreda vågor kring
Pan-theonkullen. I en vindskupa vid Rue des

Ecoles satt redan före 1914 f. d. anarkisten
Georges Sorel och formulerade sina
machia-velliska "Réflexions sur la violence", en bok,
som tjänat både Lenin och Mussolini till
hus-postilla under landsflyktens år. Etatismens
uniformerade termitsamhälle var ett
omtyckt stridsäpple i Quartier Latin långt
innan hela nationer började tvångsmatas
därmed; ja, till och med rasmystiken har
varit i latinsk säck innan den kom i
germansk påse. Nu kan man få höra en
professor vid Sorbonne, som själv lämnat en
arm kvar på slagfältet, sakligt och
lidelsefritt föreläsa om världskrigets stora
problemkomplex inför ett flitigt antecknande
auditorium, och Albert Einstein, som av ett
enhälligt parlament på förslag av ett
enhälligt lärarråd gjordes till professor vid
Col-lège de France en sen nattimme, skall icke
stöta på patrull bland studenterna i Quartier
Latin, vare sig som jude eller tysk. Och det
var inte utan att jag kom att tänka på min
lille plåtslagare, då jag såg hela det
ärevördiga Sorbonne i färgrik högtidsståt samlat
för att begå fjolårets Goethejubileum. I tal
och skrift vittnade man om sin tro på en nära
framtid, då fri tanke och ren mänsklighet
mera allmänt skulle sättas högre än
ricinoljepatriotism och termitmoral, då — med
andra ord -—■ den breda och strida Rhen
skulle tjäna icke som barriär utan som en
ständigt levande bro mellan två stränder, där
latinare och germaner genom sina bästa män
vore kallade att bygga ett nytt, ett varaktigare
Hellas i den evige studentens tecken.

Jag tillåter mig upprepa vad jag en gång
skrivit, och med desto större eftertryck som
jag den gången blev motsagd: Här, på den
heliga Genovevas Pantheonkrönta kulle, där
"nordmännens raseri" icke längre skrämmer
några vettvilla munkar, är förvisso den fria
tankens fasta och ointagliga borg, med ren
luft och vid horisont åt alla väderstreck.

23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free