Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rütger Essén: Den österländska storstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ÖSTERLÄNDSKA STORSTADEN
blandad med ny funktionalism och
plåtålderns skjul av olika slag.
Mustafa Kemåls Ankara är liksom det
turkiska samhället en blandning av den mest
modernistiska funktionalism i nybyggnader
och en gammalorientalisk kåkstad med antika
murstenar och klassiska inskriptioner i
väggarna. I kalifernas Bagdad, huvudstad i det
nya Irak, ligga ännu lertegelshyddorna med
små träloft i rador och mörka prång som på
Harun al-Rashids tid, men de äro insprängda
med nya stålskelettsbyggnader av senaste typ,
och längs skenorna vid hamnkajerna i den
stora handelsorten Basra resa sig rader av
funkismagasin.
Även det gamla Persiens städer äro numera
stämplade av den nya byggnadstekniken och
de nya kommunikationerna. Men folket lever
ej i stadskulturens tecken. Teheran är på det
hela taget en stil- och traditionslös
barackstad. En pärla bland österländska städer är
däremot Isfahan, liksom Damaskus belägen
i en dunkelgrön oas bortom vida öknar.
Egentliga storstäder finnas emellertid ännu
ej i denna del av den Närmare Östern, som
alltför länge stått stilla i ekonomisk
utveckling och först helt nyligen dragits in i den
aktiva världsekonomien. Men det finnes ett
österland längre norr ut, som direkt hänger
samman med det egentliga Europa. Det är
den orient, som enligt Metternich börjar
redan på östra sidan av Ballplatz i Wien och
sedan fortsätter vidare öster ut över de
ändlösa stäpp-, gräs- och åkerland, som mellan
skogarna i norr och öknarna i söder sträcka
sig från Donau till Amur, detta väldiga bälte,
som tidigare utgjorde de asiatiska
ryttar-folkens domäner, från Attila till Djingiz
Khan, men som senare huvudsakligen
behärskats av deras arvtagare ryssarna, från
Ivan den förskräcklige till Lenin och Stalin.
Egentligen stadsbyggande har denna kultur
ännu icke varit. De gamla städerna i detta
Nordasien ha sitt ursprung i nomadiska
härskares tältläger, vilka så småningom tagit
form i sten. Ännu leva dessa borgar efter
tältmönster, de västligaste i Moskva,
Smo-lensk, Nizjnij Novgorod och Kazan, det
östligaste i Peking. Tälten ha blivit låga palats
med vida förgårdar och murar, borgar,
uppförda mitt bland en underkuvad befolkning.
Murarna kring Moskvas Kreml äro sålunda
något helt annat än murarna kring en
västerländsk medeltidsstad. Där, i väster, gällde
det borgarvärn; här, i öster, var fästet ett
fort med beväpnad garnison för de inföddas
hållande i schack.
Kreml, vars dystra murar och vita
lökkupoler alltjämt dominera Moskva, är än i dag
ett dylikt fort. Skillnaden mellan Gyllene
Hordens härskare på tolvhundra- och
trettonhundratalen och Stalin med G. P. U. (tjekan)
år 1933 är icke heller så lätt att få korn på,
så snart man skär igenom den officiella
frasvävnaden framför maktens nakna verklighet.
I övrigt är Moskva fullt så kollektivistiskt
som den kommunistiska läran kräver. Den
mänskliga tillvarons basis är en
golvutrym-mesandel, en minimal sådan av ett ensiffrigt
antal kvadratmeter per invånare.
Termitsamhället.
Moskva är Rysslands enda egentliga
storstad. Leningrad är en förfallen kropp utan
själ. Kijev, Odessa, Rostov, Charkov, Samara
äro provinscentra. Tiflis, Baku, Tasjkent och
Samarkand närma sig de persiska städernas
typ. Längst i öster följer visserligen raden av
sibiriska städer, Tobolsk, Omsk, Novo Sibirsk,
Tomsk, Krasnojarsk, Irkutsk, Tjita — men
ingen av dem är ännu en storstad, även om
ett par av dem måhända äro förutbestämda
till en dylik roll. Särskilt i Omsk och Novo
Sibirsk finnas kanske embryon till framtida
Chicago och Detroit. Men ännu ha dessa
städer mestadels den gammalsibiriska typen:
låga trähus, breda, tröstlösa, leriga och
gro
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
