Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rütger Essén: Den österländska storstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ÖSTERLÄNDSKA STORSTADEN
Tientsin dock ännu kan jämföras. Bägge,
särskilt Shanghai, äro unika företeelser, vars
motstycke aldrig förr funnits, och som
sannolikt om någon generation försvunnit i sin
nuvarande gestalt. Som ett getingbo vid en
gammal ladas takås hänger det
internationella, väsensfrämmande Shanghai på Kinas
kust. För hundra år sedan var här ett i det
närmaste obebott träskmoras. Nu leva här
en million kineser och några tiotusental vita,
från alla folk, delvis en rätt äventyrlig
samling — alla i högre grad än i någon annan
stad av denna storleksordning görande vad
som faller dem in — flertalet utan någon
kunskap om det väldiga landet utanför
settle-menten, men alla levande på det. För övrigt
lyx, kommersialiserad last, en hänsynslös
kamp för tillvaron, skoj, hasard och ärligt
hårt arbete. Men länge lär denna den mest
internationella av storstäder icke kunna
fortleva i sin nuvarande gestaltning. Kulitiden är
snart slut även i Kina. Vad blir Shanghai
sedan? I varje fåll aldrig vad det varit.
De rent kinesiska storstäderna, Canton,
Hankow, Nanking, Peking, äro däremot ej
efemära. De ha gått upp och ner, växlat i
invånarantal under de sista tusen åren från
ett eller annat hundratusental till två eller
tre millioner, men de ligga där de ligga,
väldiga förbränningshärdar, säten för hög
kultur och namnlöst elände, pittoreska,
färgstrålande, grymma som den tropiska
djungelnaturen. Canton med dess på nätterna av
papperslyktor nödtorftigt upplysta flodliv i
långa gungande gator är kanske världens ur
västerländsk synpunkt mest fantastiska stad.
Hankow är en apoteos till det kinesiska
arbetets ihärdighet. Nanking är en ny,
fana
tisk, nationalistisk och väldrillad huvudstad
på gammal, raserad, historisk grund. Och
Peking förblir i allt sitt förfall världens
kanske mest imponerande stad.
På sina gröna, havsomspolade,
trädgårds-odlade och till trängsel överbefolkade öar
ligger Japan, den expansiva industrialismens
och maktpolitikens centrum vid Stilla havet.
I Kobe-Osaka och T okyo-Y okohama — bägge
stadskomplex med numera över tre,
respektive över fyra millioner invånare — har
denna anda funnit sitt storstadsmässiga
uttryck. I de oändliga fabrikslängorna i Osaka
sova tiotusentals unga arbeterskor i
hygieniska dormitorier, alla effektivt utnyttjade,
alla billigt livnärda — allt intill den noga
och vetenskapligt fastställda gräns, där
ytterligare inskränkning blir effektivitetsförlust.
I det nya Tokyo med dess efter
jordbävningen 1923 nyuppförda skyskrapor längs
raka avenyer arbeta andra millioner som i
en bikupa. I mitten ligger en stor tyst,
hemlighetsfull östadsdel, vars innehåll är dolt
bakom breda vattengravar med gröna, långa
vallar och åldriga furor. Det är det
kejserliga palatset, varifrån de påbud utgå, som
hittills åtminstone kunnat hålla disciplinen
uppe bland de vimlande, trångbodda och av
passioner fyllda ömillionerna.
Rakt öster ut över det stora havet ligger
San Francisco. I en diagonal linje härifrån
mot sydväst nås dess vulgärare australiska
avbild, Sidney. Däremellan ligger Stilla
oceanen, den sannolika framtida skådeplatsen
för detta århundrades nästa stora
världskon-flikt — vars utgång också lär komma att
betyda en ny gestaltning av den österländska
storstadens både yttre och inre fysionomi.
3. — B. L. M. 1.
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
