Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Malmberg: Drömforskning - Anmälda böcker - Poul Bjerre, Drömmarnas naturliga system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
banalitet att upprepa den. Den avser, som
bekant, att komma själens hemligheter på
spåren genom att upplösa personligheten i
dess element: ett myller av drifter, vilka
under sexualitetens primat leva ett egenlix
i det fördolda. Därför att all vår lycka och
all vår hälsa, personlighetens hela bräckliga
harmoni, avhänga av dessa makter, blir det
psykoterapiens uppgift att beveka och
försona det underjordiska folket, detta
pan-demonium med skygga ögon och
läderlapps-vingar. Mot denna rättrogna åsikt opponerar
sig Bjerre. För honom är personligheten
först och främst en enhet, en ojämförlig
realitet, som är något principiellt nytt i
förhållande till sina beståndsdelar. Människan
är alltid sina böjelsers subjekt, hur hon än
förhåller sig. Det är hon som äger begäret,
icke begäret som äger henne. I ont och gott,
i lust och olust, i hälsa och sjukdom är
människan alltid aktiv, alltid sitt eget öde. Det
är icke upplevelsen, som formar människan,
utan människan, som mer eller mindre
framgångsrikt gestaltar och omsmälter sin
upplevelse.
Denna grundsyn på det mänskliga ger
uppslaget också till Bjerres drömlära. För
den freudska skolan är drömmen alltid en
önskedröm, ett gyckelspel av instängda begär.
Den sovande själv reagerar mot detta
nattliga spökeri endast med passiv njutning eller
skräck. Bjerre åter ser i drömmen någonting
helt annat, den uppenbarar för honom idel
vilja och verksamhet. Den är resultatet av ett
form- och klarhetsbehov, som är ett med
livets natur och som eftersträvar att
syntetisera och till symbolisk evidens gestalta
intryckens förvirring. Dess verkan är hemlig
och omedveten och bör, enligt min tro, icke
störas i sitt lönnliga arbete av intellektets
detaljerade tolkningsförsök. Bjerre har det
fruktbara uppslaget att jämföra
drömbildningens funktion med det konstnärliga
ska
pandet. Vad som skiljer konst från dröm är
medvetandets olika roll i deras
tillkomsthistoria. Bortser man härifrån, skall man
dem emellan finna märkliga
överensstämmelser. Att påvisa den djupa analogien mellan
dessa båda mänskliga uttrycksformer blir nu
det centrala i Bjerres stora verk. Här kan
det endast bli fråga om att ange några av
hans huvudtankar. Liksom det konstnärliga
skapandet, så är drömbildningen i första
hand ett försök att i slående form uttrycka
en bestämd upplevelse. Det symbolspråk, som
härvidlag står drömmen till buds, bottnar
icke sällan i det verkliga språket och
påminner ofta om en ideogrammatisk skrift.
Att så är förhållandet, det har redan
psykoanalysen upptäckt. Vad som för oss är rebus
och fixeringsbild, det är för den sovande
en enkel text, som han läser flytande och
utan att staka sig. Man kan ansluta sig till
denna åsikt och ändå mena, att det är ett
ganska oöversättligt tungomål, som vi här
möta. Det är alltså drömmens sak att
uttrycka, att gestalta; och den gör det med
sinnebilder, metaforiskt och allegoriskt. Men
det är ingen Fart pour Fart som det gäller.
Gestaltningen är långtifrån sitt eget ändamål
utan har det bestämda syftet att förvandla
det upplevda till vår personliga egendom,
att hjälpa oss att acceptera eller övervinna
det eller ge det en ny mening. Och som fallet
är med det konstnärliga skapandet, så är
också drömbildningen associativ; kring den
primära upplevelsens symbol gruppera sig
skenbart disparata ting: hågkomster, vitt
skilda i tid och rum, och erfarenheter av
alltigenom olikartad affektiv styrka. Bjerre
har illustrerat sin framställning med några
avbildningar av expressionistiska konstverk.
Ett av dessa kallas ”Intryck från Sverige’
och har Kandinsky till upphovsman. Ting,
som konstnären aldrig kan ha iakttagit på
en och samma plats eller vid en och samma
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
