Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Malmberg: Drömforskning - Anmälda böcker - Poul Bjerre, Drömmarnas naturliga system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
tid på året, ha här blivit ställda sida vid
sida: midnattssolen står över Kölens
bergsrygg, och norrskenet flammar på himlen. Det
är drömmens teknik. Ty på samma sätt
gestaltar — om jag rätt har förstått Bjerre —
vart och ett av drömmens avsnitt i en enda
tavla tingens och de yttre händelsernas
mångahanda korrespondenser i vår själ och
den tidens kontinuitet, som vi i vaket
tillstånd endast kunna trevande förnimma med
tillhjälp av minnets radband. Detta
sammanställande och sammangjutande av inbördes
stridiga detaljer har sin egen ofrånkomliga
logik och bör icke förväxlas med det lösa
associerande, som psykoanalysen älskar och
som surrealismen upphöjt till estetisk
princip. Drömbildningen har också den likheten
med det konstnärliga skapandet, att den
ingalunda kan vara säker om att uppnå sina
syften. Det finns ingenting determinerat i dess
verkningssätt. Den är en fri konst. Den är
beroende av intet annat än den skapandes
sedliga jag, av hans personlighetskraft. Vad
Bjerre kallar gestaltning och anknytning och
vars innebörd är klar genom det ovan sagda
kan mycket väl lyckas utan att därför
resultera i den personlighetens regeneration, som
ytterst är drömbildningens såväl som det
konstnärliga skapandets mål. Också
drömmen kan leda in i en återvändsgränd. Men
där det lyckas — och detta sker, enligt
Bjerre, icke sällan genom en kedja av
drömmar, ofta inbördes åtskilda av dagar och ar
rnen inriktade mot samma dramatiska
kulmen — där genomlever det drömmande
subjektet, icke likt åskådaren i sin loge, utan
som protagonist, ett stegrat förlopp,
utmynnande i rening och pånyttfödelse. Detta är,
skulle jag tro, i förenkling och miniatyr,
grundritningen till Bjerres arbete. Hur denna
tankegång utvecklas, än med spetsfundig
dialektik, än med verklig ingivelse och alltid
med ett ymnigt biverk av exempel och
resonemang, därom kan en kort anmälan ingenting
antyda. Jag kan icke neka till, att hans
grund-och helhetssyn har något av en
poetisk-filosofisk vision och kommer strängar att dallra,
vilka med sin klang på ett hemlighetsfullt
sätt bekräfta dess sanning. Långt mindre
profiterar denna av den vetenskapliga
argumentationen, av hela den systematiska
apparaturen. Och vad till sist de inströdda
dröm-tydningarna beträffar, försvaga de endast
intrycket. Ty dessa likna, synes det mig, alla
andra drömtydningar därutinnan, att de
förena godtycklighet med pedanteri och
rationalisera mysteriet till ett skolexempel. Ingen
vet vad själen upplever, när den står med
bortvänt ansikte. Detta är något som aldrig
kan nås av vetenskapen, men det kan
möjligen aningsvis förnimmas. Bjerre har en
utpräglad intuitiv fantasi. Han är ett icke
obetydligt stycke av en poet, och man lyssnar
villigt, så ofta man hör diktarrösten
genomtränga det vetenskapliga maskineriets gnissel.
Jag vill icke avsluta denna anmälan utan
att till sist ytterligare understryka vad som
är Bjerres minnesvärda insats i nutida
kulturliv. Inom det av odlingens områden, som
mer än något annat varit hotat av en
moderiktnings upplösande inflytande, har han
envist kämpat för mänsklig värdighet. Han
hör till dem som mest hårdnackat vägrat att
åt ett följe av lösa instinkter utlämna själens
nycklar. Icke blott inom det vakna livets
råmärken har han hävdat personlighetens
frihet, han har gjort det ända in i drömmens
sällsamma och villsamma värld. Ett sådant
livsverk kan icke undgå att bära
mångfaldig frukt.
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
