Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg: Heidenstams metafysiska poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VICTOR SVANBERG
HEIDENSTAMS
METAFYSISKA POESI
Vad är vackrast, ett vitt tempel eller en
rödbrokig ko? Smaken är olika, men en som
föredrar templet, må ha rätt att vidgå sin
smak. Tillfrågades han, var han lärt sig tycka
så, skulle han svara: Hos Heidenstam.
Heidenstams diktning är ett tempel med
stolt fasad, med bred pelarhall och med djup
cella.
En del gott folk ha stannat nedanför
fasaden, gapat mot dess prakt och talat om
maskeradupptåg: emedan i deras ögon allt högt är
maskerad.
Andra ha gått in mellan pelarna och ha
frusit: emedan för dem allt är kallt, som ej
är ljumt.
Åter andra ha vågat sig ända in i cellan,
och när de kommit ut, ha de viskat att där
var bara mörker: det mörker som stiger ur
deras hjärnor, när de försöka tänka på annat
än dagskassan. De sågo ingen Apollo.
Alla dessa besvikna ha gått bort och dyrkat
andra gudar, gudar utan vita tempel,
djurgudar sådana som den brokiga kon. De ha
på sista tiden fått ett namn. De kallas
primi-tivister. De flesta som sätta det öknamnet på
andra, vore själva värda att bära det tjockt
inbränt i pannan.
Primitivister äro alla som måste se kött
och lukta blod för att bli nöjda. De kalla all
konst livlös, som inte dryper av blod och
sväller av kött. Så göra de ärligaste. De
fegare tala om känslor, när de mena kött och
blod. I ett äro de alla lika, de tåla inte
tankar i konsten, eller de tåla dem där som man
tål nådehjon. Dem svaras detta:
Tanken är ingen motsats till liv. Tanken är
den högsta formen av liv.
Tanken är ingen motsats till skönhet. Den
högsta skönheten är tankfull.
Tankedikten har en ärofull tradition i vårt
land. Linjen går från Stiernhielm till
Kellgren och från Kellgren till Tegnér. När
”Solsångens” skald hyllade ”Nya skapelsens”,
skrev han:
Men vad är lyrisk klang på silvervågor
och evig blomdoft uti blånad luft?
Den ädle skalden har ock andra frågor
och skönhet vill han men jämväl förnuft.
Samma tro bekänner Heidenstam när han i
en studie om Tolstoj och konsten hävdar att
”konstens uppgift icke är att förströ de
sysslolösa, utan att förädla”.
När Heidenstam framträdde, var Viktor
Rydberg den sista länken i de svenska
tankelyrikernas kedja. Den åldrande mästaren
utpekade sin tronföljare när han efter läsningen
av ”Vallfart och vandringsår” skrev att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
