Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W. Somerset Maugham: Boksäcken. Novell. Översättning av Louis Renner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W. SOMERSET M AU G H AM
helt små, sju eller åtta år, modern hade tagit
Olive och fadern hade behållit Tim. Tim gick
i skola i Clifton — de kom från västra
England — och var endast hemma under ferierna.
Fadern var pensionerad sjöofficer och bodde
i Fowey. Men Olive for med modern till
Italien. Hon uppfostrades i Florens. Hon
talade italienska flytande, och franska också.
Under alla dessa år träffades Tim och Olive
aldrig, men de brukade brevväxla
regelbundet. De hade som barn varit mycket
fästade vid varandra. Efter vad jag kunde
förstå hade deras liv medan föräldrarna levde
tillsammans varit ganska stormigt och fyllt
av scener och uppträden — ni vet hur det
brukar vara när gifta människor inte trivs
med varandra — och barnen hade varit
hänvisade till sina egna resurser. De lämnades
rätt mycket för sig själva. Sedan dog mrs
Hardy, och Olive kom hem till England och
återvände till fadern. Hon var aderton år vid
den tiden, och Tim var sjutton. Ett år senare
bröt kriget ut. Tim gick ut, och fadern, som
var över femtio år, fick något arbete i
Ports-mouth. Jag tror att han hade druckit och
festat mycket. Hans hälsa bröts, och innan
kriget var slut dog han efter en långvarig
sjukdom. Syskonen tycktes inte ha några
släktingar. De var de sista ättlingarna av en
gammal släkt. De ägde ett fint hus i
Dorset-shire som hade tillhört släkten i många
generationer, men de hade aldrig råd att
bo där själva utan huset var alltid uthyrt.
Jag minns att jag har sett fotografier av det.
Det var ett typiskt förnämt gammalt hus av
grå sten, tämligen ståtligt och försett med
familjens vapen, snidat i trä, över entrén och
de gotiska fönstren. Deras stora ärelystnad
var att förtjäna tillräckligt mycket pengar för
att kunna bo där. De brukade tala mycket
om det. De talade aldrig som om någon av
dem eller båda någonsin skulle gifta sig,
utan alltid som om det hade varit en given
sak att de skulle bo tillsammans. Det var
ganska egendomligt när man tänker på hur
unga de var båda två.
— Hur pass gamla var de då? frågade jag.
— Jag skulle tro att han var tjugufem
eller tjugusex och hon var ett år äldre. De
var mycket vänliga mot mig när jag först
kom till Sibuku. De fäste sig genast vid mig.
Vi hade mer gemensamt än de flesta andra
människorna där. Jag tror att de var glada
åt mitt sällskap. De var annars inte särdeles
populära.
— Varför inte? frågade jag.
— De var ganska reserverade, och man
kunde inte undgå att märka att de var mer
roade av varandras sällskap än av andra
människors. Jag vet inte om ni har tänkt på
det, men sådant tycks alltid förarga folk.
Människor tycker inte om att ha en känsla av att
man kan klara sig mycket väl utan dem.
— Förargligt inte sant?
— Ja. Dessutom förargade det de andra
plantageägarna att Tim var oberoende och
hade privat förmögenhet. De fick nöja sig
med en gammal Ford att kuska omkring i,
men Tim hade en riktig bil. Tim och Olive
var mycket rara och trevliga när de kom till
klubben, och de deltog i tennistävlingar och
allt sådant, men man hade ett intryck av att
de alltid var glada åt att komma i väg igen.
De gick på middagar till andra familjer och
var mycket angenäma gäster, men man kunde
inte undgå att lägga märke till att de precis
lika gärna hade stannat hemma. Rent
förnuftigt sett kunde man inte klandra dem för
det. Jag vet inte om ni har varit i många
plantageägares hem. De är ganska tråkiga.
En massa grannlåtsmöbler och
silverornament och tigerhudar. Och maten är oätbar.
Men Hardys hade gjort sin bungalow
förtjusande. Det fanns inget vidare elegant
i den. Den var bara behaglig och hemtrevlig
(Forts, å sid. 69.)
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>