Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: En dansk Tegnérbok - Anmälda böcker - Jørgen Bukdahl, Det europæiske Menneske. Tegnér og Nutiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN LANDQUIST
I slutet av ett tal på Växjö gymnasium
1842, då Tegnér alltså genomgått sin
sinnessjuka period och icke längre hade sin fulla
kraft i behåll, ber han de unga behålla i
minne hans anda och yttrar återerinrande sig
själv med éin stämmas gamla klang: ”Det är
en ärlig, en djärv, en frisinnad ande, en ande,
som gärna ser det vita i ögat, icke blott på
sin fiende utan även på sitt ämne och aldrig
viker tillbaka för någon sanning, även om
den för de klentrogne och feghjärtade kunde
synas betänklig.”
I detta yttrande uppenbarar sig än en gång
— såsom så ofta förr i Tegnérs
uppträdanden — den kritiska anden, sanningens och
frihetens ande, som varit Europas ära och
gjort dess segrar i vetenskap, politik,
litteratur och konst.
Denna kritiska ande förde emellertid Tegnér
till ett ståndpunktstagande, vars giltighet och
lämplighet bestridas av partimänniskor och
fanatiker i varje tid men som icke dess mindre
bildar kännemärket på hans fulla egenskap av
kultureuropé. Han hade nämligen känsla för
de historiska makterna samtidigt som han
ägde öppen blick för det nya. Han ställde
sig därför kritisk både mot ”det murkna
gamla” och ”det omogna nya”. Han intog en
förmedlande ståndpunkt, föremål för angrepp
av båda parterna. Det var ingen ängslig
kompromisståndpunkt. Det var en
vittomfattande och generös andes krav att
sammansmälta gammal och ny kultur. Hans eget verk
visar i vilket storartat mått en sådan sarm
mansmältning lyckades för honom själv.
I de politiska principfrågor, som i hög
grad angå vår tid, har han gjort några
stora uttalanden, som visa denna
förmedlande hållning. I jubelfesttalet 1817 säger
han följande om friheten: ”Vad är det som
folken fordra i norr och söder? De fordra
endast vad statens natur självmant kräver,
såvida den skall vara en bildningsanstalt för
mänskligheten, och icke en negerplantage,
med millioner slavar och en enda herre med
sina underfogdar. De fordra att själva få
stifta de lagar de skola lyda, att själva få
bestämma de bördor de skola draga. De
fordra ansvar även å de härskandes sida. De
fordra yttranderätten så fri och oförkränkt,
som ordningen och landets säkerhet kunna
medgiva, emedan den är frihetens andedräkt,
emedan var och en som onödigtvis
inskränker den, skär tungan ut ur statens mun
och förråder att han lik Orientens tyranner
vill betjänas endast av stumma slavar.”
I talet på Oskarsdagen 1823 utvecklar han
samma tankegång men har också åtskilligt
att invända mot franska revolutionen. Dess
teorier voro för abstrakta, deras
förverkligande lade våld på folkens minnen och
vanor, deras konstitutioner kunde därför bli
främmande och förhatliga och det hände att
de levde blott ett skenväsen; man har därför
fått se, yttrar han, ”hela nationer, som dock
räkna sig bland de bildade, med fanatisk
iver återkalla enväldet och inkvisitionen”.
Revolutionens största fel var, utvecklar
han, ”att den räknade för mycket på den
abstrakta klarheten av sina läror och gjorde
för litet avseende på det historiska elementet
i staten. —––––Den nya friheten väckte
väl i början och genom själva sin nyhet ett
stort uppseende, men det visade sig snart,
att man egentligen ingenstädes hade rum för
henne. Hon klappade på överallt; men var
hon kom var platsen redan upptagen, och
man kunde eller ville ej härbärgera den
husvilla. I hennes eget fädernesland inrymde
man henne till en början i präktiga
republikanska former; men dessa former voro dock
egentligen ej annat än nygjorda ruiner.”
Man kunde på detta sätt fortsätta att
citera intressanta yttranden. Likväl är det
i denna trängre politiska mening knappast
ett givande företag att inställa Tegnér i nu-
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
