Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Fredrik Böök, Leksaker och reliker, anmäld av Georg Svensson - Sigfrid Siwertz, Två tidsdramer, anmäld av Georg Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
de nakna bohuslänska klipporna och de
allvarliga fjordarna känner att hans väsen icke
längre är i samklang med naturen.
Skildringen av denna färd är beundransvärd. Det
är så få som verkligen förmå i ord ge ett
landskapspanorama så att det blir synligt för
oss till färg, form och rörelse. Böök äger den
förmågan, därmed bevisar han sin
konstnärsbegåvning. Ännu mera unik är han dock
som ciceron till herrgårdar, prästgårdar och
kyrkor. Hans vetande är outtömligt, men det
livas hela tiden av upplevelsens friskhet och
gemyt, som av torra fakta ständigt framtrollar
levande kulturbilder. Den traditionskärlek
och sonliga tacksamhet för arvet vi fick,
som går genom hela Bööks författarskap, har
i Hallandsuppsatsen funnit några av sina
renaste uttryck. Man skils från färdledaren
och från boken med känslan av att ha varit
i gott sällskap. Georg Svensson
Två tidsdramer
Sigfrid Siwertz: Två tidsdramer. Ett
brott. — En hederlig man. Bonniers. 7: 50.
Av de två dramer, som Siwertz nu utgivit
i bokform, har ”Ett brott” tydligen haft
lättast att komma upp på scenen och även
bevisat sina sceniska egenskaper genom en
försvarlig succé i Göteborg. Framgången
förvånar icke, ty redan en läsare slås av hur
tacksamt stycket måste vara att gestalta både
för regissör och skådespelare. ”En hederlig
man” har framförts i radio, men det
förefaller som om en teaterledare icke behövde
tveka att framföra det även i synlig måtto.
Det har visserligen icke samma
publikknipande egenskaper som ”Ett brott” men det
rör vid ojämförligt väsentligare problem och
måste betecknas som ett synnerligen vägande
och klokt inlägg i den världspolitiska
diskussionen.
”Ett brott” är ett kriminaldrama, som
i fråga om underhållningsvärde gott kan
konkurrera med anglosachsiska representanter
för genren. Uppränningen är ett mord och
första akten visar mordkommissionen i arbete
på mordplatsen. Brottslingens inringande
genom förhörs- och spaningsarbete, vari
poli
sen får hjälp men även konkurrens av en
fräck och rolig reporter, utgör dramats
handling. Men pjäsen vore inte skriven av Siwertz
om den inte innehölle något mer än blott
och bart en kriminalgåtas lösning.
Författaren kan inte släppa in en docka på scenen
utan att göra en människa av den. Vi behöva
icke bevittna mer än ett par tablåer för att
inse att det här rör sig om djupare ting än
blott ett brott, vi ha råkat in i ett släktdrama
där de konservativa och konserverande
viljorna kämpa en förbittrad strid med de
upplösta och upplösande. Mordet begås inom
societeten och det är justitierådet von Degen
-felts familj, som närmast inblandas.
Justitierådet har något.av högsta domare över sig
även i familjen, och hans två söner och hans
sonhustru ha revolterat mot tyranniet. De
tillhöra den krets av degenererad och
krigs-skadad ungdom, som så mästerligt skildrats
av Hemingway och Faulkner; de ta ut sig
i en slags desperat livsbejakelse som icke
väjer för några hinder. Ett nyligen timat
ohyggligt morddrama i Stockholm utgör väl
den mörka verklighetsbakgrunden till stycket.
Det är ingen tvekan om att det icke varit
de psykologiska motiven i ”Ett brott” som
mest fängslat författaren, men han har
därför icke glömt att tillgodose publikens krav
på ledig replikföring och lättande inslag av
humor och burlesk. Ibland har han kanske
sneglat alltför mycket på salongen: så till
exempel i scenerna med det spiritistiska
mediet och i den kanske väl dekorativt
heroiska sluttablån.
”En hederlig man” är ett drama av
stramare och ståtligare hållning. Huvudpersonen,
Thomas Bonalt är premiärminister i ett land,
som väl kan föreställa Ramsay MacDonalds
England. Han är utgången ur folkets led
och har nått sin position genom
socialdemokratiens frammarsch. Som statsman i en tid
av svår kris för näringslivet finner han att
han icke längre på alla punkter förmår vara
solidarisk samtidigt både med sitt parti och
sitt land. Han ansättes hårt av sina gamla
partikamrater, av vilka hustrun Mikaela är
den mest brinnande i tron, han stämplas som
förrädare och opportunist men följer
orygg-ligt den väg hans samvete bjuder honom
att gå, trots att det kostar honom familj,
vänner och anseende. Denna luttrande strid
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
