Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Hoel: Norsk litteratur 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK LITTERATUR 1933
Det har blivit modernt att ge denna
ämbets-mannaklass upprättelse för den skam och nesa
den fått lida i norsk politik och tidigare norsk
litteratur — Kielland har ju bland andra varit
ganska svår mot den. Fru Rings bok kan
kanske uppfattas som ett led i detta arbete.
För övrigt skulle jag tro, att upprättelsen nu
är mer än fullbordad, och att förra seklets
ämbetsmannaklass inte längre behöver vända
sig i sin grav för sitt namn och ryktes skull.
Leo Lønn (en pseudonym som lär dölja en
känd norsk författare) har utgivit en stor
roman med titeln ”Dengang”. Även den är en
småstadsskildring från mitten av det nittonde
århundradet. Ett gammalt köpmanshem står
i centrum för skildringen. En god
miljöskildring och en rad levande scener från den tidens
vardagsliv ge boken dess värde.
Varje år utkommer det här i Norge
åtminstone ett par böcker, i vilka norsk natur inte
bara bildar ramen kring händelserna utan
rentav är en av huvudpersonerna. I höstas
kommo två sådana böcker: Mikkjel Fønhus’
”Varg” och Gabriel Scotts ”Alkejægeren”.
Med ”Varg” fortsätter Fønhus sina
djurskildringar. Han har ju så småningom blivit
djurskildringsspecialisten framför andra här
i landet. Hans sista bok är mycket skickligt
och verkligt kunnigt skriven — Fønhus hör
nämligen till dem som studera det vilda.
Innan han skrev denna bok låg han en längre
tid uppe på Finnmarksvidden. Om det är
till-låtet att komma med en invändning, så skulle
den gå ut på att det verkar som om Fønhus
haft en aldrig så liten smula tråkigt där uppe
på Finnmarksvidden. Och därför vill jag säga
till folk som inte känner Fønhus men som
har lust att lära känna honom: läs honom,
han är en ypperlig skribent och en intim
kännare av norsk natur och norskt djurliv. Men
läs först och främst hans mästerverk
”Reins-bukken på Jotunfjell”. Norsk fjällnatur har
aldrig skildrats bättre än där, och det nya
norska riksmålet har aldrig behandlats
säkrare och känsligare.
Gabriel Scotts roman är på en gång en
tids-rornan, en psykologisk roman och en
naturskildring. Boken skildrar en pojke i en
kuststad, Tore heter han, som redan i sin tidiga
barndom gripes av en sådan kärlek till
kustnaturen och havet att det blir hans dröm —
som han senare förverkligar — att leva ensam
ute i naturen, långt från människor. Själva
den psykologiska bakgrunden till denna
önskan är kanske inte alldeles övertygande
framställd, men i gengäld är Tores ensliga
liv vid kusten och på havet skildrat så som
endast Gabriel Scott kan det — han känner
sin Sørlandsnatur ut och in och älskar den
med en sons och en älskares kärlek. Historien
får ett egendomligt dystert tonfall därigenom
att den i så utpräglad grad utspelas längs en
vikande front. Den oberörda natur han
skildrar, blir för varje år mindre oberörd,
motorbåtarna hacka sönder tystnaden, djurlivet
förhärjas och utrotas. Det är i denna stämning
boken utmynnar.
Till sist vill jag nämna ett par böcker
som behandla ett känt norskt tema: sinnets
kluvenhet. Jag tänker på Oskar Braatens
roman ”Masken” och Tore Ørjasæters lilla
berättelse ”Uppheimen på Sandnes”. Braatens
bok spelar i närheten av Oslo — Oskar
Braa-ten har blivit specialist på småborgarmiljö
i Oslos östra utkanter och omgivningarna där
utanför. Hans bok handlar om en skollärare,
dennes inre och yttre disharmonier och
fortgående förfall. Men den yttre handlingen är
inte det viktigaste. Det som är bra och viktigt
i boken är skildringen av tryckande miljö
och trista förhållanden — av det begär att
döma och fördöma, som ligger som ett evigt
tryckande gråväder över dessa norska
småstäder. Norge är ett land med långvarigt
mörker och mycken kristendom under
vintermånaderna.
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
