- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / April 1934 Årg. 3 Nr 4 /
34

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivar Trägårdh: Naturvetenskap och religion - Anmälda böcker - Julian Huxley, What Dare I Think?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IVAR TRÄGÅRDH

Även farmakologien har hittills först och
främst tjänat de sjuka. Men varför kan den
ej även tjäna de friska? Det borde ej vara
omöjligt att framställa ämnen, som vore i
stånd att stegra människans kroppsliga och
själsliga arbetsintensitet exempelvis tio
procent eller vid behov nedsätta vissa störande
sinnesförnimmelser. Stadsbon skulle kunna bo
vid en livligt trafikerad huvudgata utan att
störas av bullret från bilar och flygmaskiner,
kolgruvearbetaren skulle kunna bryta tio
procent mera kol på samma tid som förut
utan att därför bli tröttare, och så vidare.

Den nya psykologien och den därmed
sammanhängande socialpsykologien kommer
att revolutionera undervisningen, så att ej
längre alla barn skäras över en kam utan
hänsyn tages till deras individuella
läggning. Även vetenskapen om ärftlighetslagarna
kommer att utnyttjas och i framtidens
samhälle få den centrala roll som tillkommer
den. Endast därigenom kan samhället undgå
den rasförsämring som nu allt tydligare
skönj es.

Verkningarna av alla dessa tillämpningar
av biologien komma att bli mycket
genomgripande, enär ingreppen komma att ske, ej
som tidigare på den människan omgivande
naturen, utan på henne själv. Denna nya makt
må sägas vara ej blott oroande utan rentav
skrämmande. Men man måste räkna med den
som en ej alltför avlägsen möjlighet. Och det
är bättre att vänja sig vid tanken därpå och
i god tid inrikta den till att tjäna hela
mänskligheten än att motståndslöst låta sig drivas
med strömmen.

Många finnas, som i stor utsträckning göra
naturvetenskapen ansvarig för all den oreda
och förvirring som råder i det nutida
Västerlandets tankevärld. Dess inverkan anses vara
uteslutande av negativ och nedbrytande art,
i det vetenskapen kastat länge vördade
traditioner över ända utan att skänka något nytt

i stället. Ehuru detta delvis är sant, är det
likväl långtifrån hela sanningen. Oredan
beror på de egendomliga tveeggade
verkningarna, som vetenskapens framåtskridande
har på vårt tänkande. Den har givit med ena
handen och tagit bort med den andra. Den
har å ena sidan givit människan i ofantligt
ökad grad makt över den omgivande naturen,
både den levande och den döda. Men den har
å den andra ohjälpligt detroniserat henne
från hennes roll som skapelsens ändamål och
herre och petat undan henne till ett litet
obetydligt jordklot, som är en spillra av en av
drabanterna till en bland millioner stjärnor,
vilka utgöra ett system bland millioner andra.

Naturvetenskapens inverkan på religionen
är lika motsägande. Den visade, hur ohållbara
många av de teologiska lärosatserna voro och
syntes därigenom en gång ha givit dödsstöten
åt religionen själv. Men djupare sett har
naturvetenskapen blott tvingat den religiösa tanken
att rasera en mängd löst påhängda utanverk
och därigenom verkat stimulerande på
utvecklingen av en sannare och renare religiös
anda, en sådan som hör till de mänskliga
värden, som ej kunna nås av intellektet,
emedan de tillhöra en helt annan sfär.

Ansvaret för att en så gapande klyfta
öppnat sig mellan naturvetenskapen och
religionen kan lämpligen fördelas lika mellan
vetenskapsmännen och religionens målsmän.
De förra ha gjort sig skyldiga till en ensidig
intellektualism och ett underskattande av
andra mänskliga själsförmögenheter samt en
bristande förmåga att inse sin egen vetenskaps
begränsning. Religionens målsmän å sin sida
ha i lika hög grad gjort sig skyldiga till
samma fel.

Det är över denna klyfta Julian Huxley
försöker att slå en bro, eller snarare han
försöker att sammansmälta naturvetenskapens
och religionens grundbegrepp uti en högre
enhet, så att konflikten bortfaller och båda

34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 21 00:06:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1934-4/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free