- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / April 1934 Årg. 3 Nr 4 /
35

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivar Trägårdh: Naturvetenskap och religion - Anmälda böcker - Julian Huxley, What Dare I Think?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NATURVETENSKAP OCH RELIGION

bidraga till att giva oss en harmonisk
inställning inför tillvarons problem.

Naturvetenskapen har två uppgifter i vår
tid, först och främst att skänka oss en så
noggrann och fullständig kunskap som möjligt
om den fenomenvärld som omger oss,
därnäst att ge oss möjlighet att behärska både
den oss omgivande naturen och vårt eget öde.
Utan kunskap ha vi ingen ledstjärna på
seglatsen fram över okända vatten. Utan
makten över omgivningen sakna vi
möjlighet att säkerställa den materiella
utvecklingen och bygga upp den organisation som
behövs för att förverkliga våra önskemål.
Naturvetenskapen ger oss så att säga kartan
och vägvisarna. Men den kan ej göra mera,
den kan ej skänka oss några drivfjädrar
till våra handlingar. Ty handlingar
förutsätta alltid bevekelsegrunder och dessa äro
alltid mer eller mindre känslobetonade.
Människans handlande ledes därför just av
de andliga värden, som naturvetenskapen
måste bannlysa inom sin metodik. Ty
naturvetenskapen söker endast sanningen och
varken emotionella eller religiösa
betänkligheter få stå hindrande i vägen för detta
sökande.

Religionen, å den andra sidan, är ett
uttryck för vår känslas inställning till
universum. I var och en av oss finnes nedlagt
ett behov att med vår inre varelse fatta
verkligheten som en enda enhet. I denna vårt
inres religiösa attityd gentemot det oss
omgivande världsalltet ingår alltid en känsla av
något helgat eller något heligt.

Vetenskapen och religionen representera
två olika reaktioner inför den mänskliga
erfarenheten och äro artskilda funktioner av
människosjälen. Konflikten dem emellan kan
endast biläggas genom att vi tillägna oss en
helt ny tanke- och känsloinställning, vad
Huxley kallar vetenskaplig humanism. För
att vinna denna nya orientering måste vi söka

göra rättvisa åt människonaturens
mångskiftande beskaffenhet och avhålla oss från
att framhäva någon särskild sida på de
övrigas bekostnad, något som kräver både
altruism och tolerans. Vi måste inse och
erkänna vår ofullkomlighet och räkna med
att vår kunskap ändras och ökas, varför våra
vyer också måste ändras och vidgas, något
som kräver ett offer, stort för somliga, ett
offer av vår känsla av visshet.

Humanismen kan med tillhjälp av den bild
av verkligheten, som vetenskapen givit oss,
lämna oss riktlinjer för denna nya orientering,
lägga grundvalen för denna nya byggnad.
I ljuset av utvecklingsläran kan den upptäcka
obegränsade möjligheter till mänsklighetens
förbättring. Även om denna nya humanism
måste uppgiva dogmernas fasta säkerhet,
behöver den ej vara osäker otn sin
uppgift och sin riktning. Människans
altruis-tiska krafter, hittills blott mera sporadiskt
tagna i bruk för isolerade goda handlingar,
kunna anspännas för den lika gigantiska som
inspirerande uppgiften att långsamt lyfta
mänskligheten allt högre på utvecklingens
bana.

Även i andra avseenden står den nya
humanismen på säker grund, nämligen i fråga om
värdesättningen av mänskliga erfarenheter.
Var och en som hänförts av musik eller poesi
eller beskådandet av ett benådat konstverk,
som känt den intensiva tillfredsställelse man
erfar, när en svårighet lyckligt övervunnits
eller ett problem lösts, var och en som känt
lyckan av att underordna sig själv under ett
upphöjt och ädelt mål, eller njutit av den
glömska av det egna jaget som en förälskelse
medför, han vet att dessa saker ha ett inre
värde för oss, vida övergående stundens
tillfredsställelse.

Den nya humanismen måste räkna med
dessa värden men den måste inrangera dem
alla i en bestämd plan. För närvarande är

35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 21 00:06:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1934-4/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free