- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / April 1934 Årg. 3 Nr 4 /
39

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivar Trägårdh: Naturvetenskap och religion - Anmälda böcker - Julian Huxley, What Dare I Think?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NATURVETENSKAP OCH RELIGION

neka, att syndaren genom andliga
erfarenheter kan undkomma den isolering och fasa,
som känslan av skuld föder. Men det är lika
oförlåtligt att, som vissa religioner göra,
överdriva denna känsla, precis lika oförlåtligt
som att döva den. Den är ett symtom på att
någonting är galet, men religionen får ej
exploatera syndakänslan utan anvisa den dess
rätta plats som en varningssignal.

Våra mystiska erfarenheter äro ett utmärkt
exempel på vad som kan ingå i den nya
religionen. Somliga mena, att dessa äro
direkta förbindelser med en yttfe Gud eller
det Absoluta, andra betrakta dem som
patologiska företeelser. Den nya religionen hyllar
ingen av dessa åsikter utan tror, att mystisk
erfarenhet är ett sätt att sammansmälta tanke
och känsla, inre och yttre, som av sig själv
skänker oss en djup tillfredsställelse.
Liknande moment ingår i njutandet av
konstverk av olika slag eller i en förälskelse. Men
i den i egentlig mening mystiska erfarenheten
ingår som dominerande en religiös känsla.
Alla ha de i sig själva ett värde, emedan de
fördjupa och utvidga vår varelse och hjälpa
oss att med glatt mod ägna oss åt vår
dagliga id.

Alla dessa psykologiska fakta kunna, om
de lösgöras från de nuvarande
världsreligionernas stela ram, utnyttjas av den nya
religionen. Asketism och självförnekelse,
inspiration och extas, alla ha de sin plats att
fylla i vårt liv och kunna göra det, om de
organiseras i ett nytt system, en ny
religion.

Men denna nya religion måste bliva en
livets religion, ej en resignationens eller
dödens. Den måste först och främst inrikta
sig på att göra våra liv rikare.
Uppskattningen av sanning och skönhet, lidande och
offer, extas och disciplin, kärlek, kroppslig
såväl som själslig, alla de mest skilda
känsloyttringar och sinnesstämningar kunna färgas

av en översinnlig känsla, så att vi känna, att
vi äro större än vi veta och få ett nytt
tillskott i vår livsinställning.

Den nya religionen kan också hjälpa oss
att ge vårt liv ett ändamål som ligger utöver
oss själva. Ur samhällets synpunkt är rasen
och dess framåtskridande det mest vitala och
centrala. Ingen kan väl betvivla, att denna
uppgift kan färgas av religiösa motiv, så att
den blir rättesnöret för våra
framtidssträvan-den på lång sikt. I själva verket finns det
nog ingen annan väg att bekämpa den
ensidiga nationalismen, som nu firar sådana
orgier.

Den nya religionen får ej bliva blott en
söndagsreligion utan även en vardagsreligion.
Den måste likt den första kristna religionen
ha ett praktiskt program. Detta program
måste utvecklas gradvis, men man kan redan
nu skönja vissa linjer som måste följas. Dess
anhängare måste förbinda sig att verka för
vissa mål, såsom frihet, tolerans,
befrämjande av kunskap, rasens förbättring m. m.
samt bekämpa vissa av nutidens tendenser,
såsom inskränkt nationalism, obskurantism.1
krig, de ekonomiska synpunkternas
supre-mati med mera.

Många år komma att förrinna, innan en
dylik religion står färdig. Ingen av oss
kommer att uppleva denna dag, men vi kunna
var i vår stad hjälpa till att främja den
genom att tänka klart och genom att lita på
de rikedomar, som ligga dolda i den
mänskliga naturen.

Julian Huxley är ej den första
naturvetenskapsmannen, som sökt finna en orientering
i tillvaron som tilltalar känslan utan att
stöta förnuftet. Vi minnas ännu Hæckel, som
genom sin monism sökte lösa världsgåtorna.
Men i motsats till Hæckel, vilken var berusad
av darwinismens segertåg, har Huxley
undvikit att bygga upp en religion på
naturvetenskapliga premisser, utan erkänner öppet

39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 21 00:06:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1934-4/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free