JOHANNES EDFELT BETRAKTELSER PAUS Nu sover fågeln på kvisten och markens djur i hagen. Nu somnar kontoristen från åttatimmar sdagen. — Och träden stå så stilla mot himlens bleka fond som ord i en hus po stilla om fred över allt förstånd. Nu torka vi ångestsvetten och ty oss till goda gnomer, som läka furiebetten och skingra skräckens fantomer. — Har han, som hetsar planeten till ritt genom eterns sjö, i ett bås av evigheten ställt undan sporre och spö? FAMILJEHEMLIGHETER Bagaget, jag medtog på färden, var lätt som en fjäderboll; det vägde nog plus, minus noll. För mig fanns det andra värden, som spelade större roll. Men stort har jag ej i behåll. 3