Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Johannes Novrup, Amerika konstruerer; Anna Lenah Elgström, U. S. A. i örnens tecken, anmälda av Rütger Essén - André Siegfried, Amérique latina, anmäld av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
ingtons politiska societet, strejkande
arbetarfamiljer i Philadelphia, hos farmarna,
landstrykarna, i kåkstäderna — ”Hoovervilles”
(vad får ej den arme Hoover bära skulden
för?) — i storstädernas utkanter, där de
arbetslösa byggt sina bostäder av bortkastade
lårar och plåtavfall samt plocka matrester med
mera i sophögarna. Hon skildrar de 300 000
lösdrivande ungdomarnas fysiska och
moraliska elände, följer Chicagopolisen på
nattexpeditioner, skildrar de välsignelsebringande
verkningarna av förbudets upphävande, vidare
den enskilda välgörenhetens kollaps samt
försöker slutligen ge ”det första årets facit”
— en uppgift, som hon fyller på ett
välgörande enkelt sätt, utan allt pretentiöst
teo-retiserande.
Totalintrycket, sådant det framträder hos
läsaren, är fascinerande. Det ligger en
högspänning, en oförfärad handlingskraft och
även ett lockande äventyrsdrag över detta
väldiga amerikanska samhällsexperiment. Ty
att det är ett experiment, därom hyser ingen
några tvivel, allra minst författarinnan, som
ställer sig mycket tveksam till det helas
slutliga inriktning, även om hon har en stark och
levande sympati för den nya sociala
ansvarskänsla, som vaknat i det land, där ”the
rugged individualism” tycktes ha ett segare
fäste än någon annanstans. Men om utgången
tror hon sig intet veta. I ett sammanhang
nämner författarinnan det ominösa ordet
Kerenskijregim. Och många tänka i denna
riktning. Dock finnes i krisens U. S. A. en
samhällsledning av helt annan styrka och
kraft än i 1917 års Ryssland.
Men vad är till sist hela Roosevelts new
deal, ”nya given”? Kontrollerad kapitalism,
förstadiet till ett fascistiskt regemente eller
den kommunistiska revolutionens
inkubations-period? Författarinnan själv kallar sig
socialist men synes icke längta efter ett
kommunistiskt regemente. Det är för läsaren ej
lätt att finna ut vad hon själv hoppas på.
Antagligen vet hon det icke. Detta är icke
sagt i kritisk mening: denna sinnets
öppenhet är tvärtom en av de största förtjänsterna
i Anna Lenah Elgströms Amerikabok.
Läsaren får döma själv. Han tillhandahålles ett
förstklassigt, här och var slumpmässigt
hopkommet, men alltid personligt färgat, levande
och lockande material. Mången skulle vistas
åratal i Amerika och ej ha sett eller begripit
en tiondel. Förmågan att se är mindre allmän
än man tror. Anna Lenah Elgström har den
i högsta grad. Rutger Essén
Sydamerikanska
studier
André Siegfried: Amérique latine.
Librairie Armand Colin, Paris 1934.
André Siegfried har utbildat en originell
form av resebeskrivning. De länder han vill
skildra utforskar han först grundligt från de
mest skilda utgångspunkter: ekonomiska,
kulturella, sociala, politiska. Över dessa skilda
aspekter skriver han essayer, vilka trots
ämnesvalets heterogenitet aldrig förlorar det
inre sambandet. Sällan ser man så mycken
bildning, så rikt sorterad och samtidigt så väl
behärskad bildning, samlad på en hand. När
man läser André Siegfried kommer man
närmast att tänka på hans landsman och
föregångare Alexis de Tocqueville, författaren till
”Folkväldet i Amerika”. Här finns samma
förnäma franska formkultur, samma
humanistiska vidsyn.
Siegfried börjar sin skildring av
Sydamerika med en geografisk översikt, som ger full
klarhet utan att skatta åt ”geopolitiska”
snus-förnumstigheter i den kjellénistiska stilen.
Intressant är författarens uppdelning av
Sydamerika efter rassynpunkter. Han kommer till
resultatet, att de vita dominerar endast i
Argentina, Uruguay och södra Brasilien,
under det att de röda och blandade alltigenom
präglar den övriga kontinenten. Siegfried
hävdar och med rätt, att detta förhållande
i allmänhet förbises, då européer resonerar
om Sydamerika.
Det är en särdeles dyster bild författaren
ger av de sydamerikanska republikernas
ekonomiska förhållanden. Den utländska
skuldsättningen är enorm, och betalningsbalansen
kan upprätthållas endast då exporten av
råvaror, Sydamerikas enda rikedom, är
medelgod eller därutöver. När priset faller eller
exporten minskar inträder betalningsspärr
och politisk kris. Hur den politiska krisen
ser ut i Sydamerika känner man till:
dikta
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
