Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - André Siegfried, Amérique latina, anmäld av Åke Thulstrup - Nora Waln, Landsflyktens hus, anmälda av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
torn-presidenten avskedas och ersättes med en
”konstitutionell” regim, som i realiteten är
den förra lik.
Med bekymmer observerar författaren den
stora kräftskadan i det sydamerikanska
samhället: den bristande respekten för lagen.
Häri ligger den stora bristen. Den politiska
oron har även en annan orsak, nämligen den
svaga sociala sammanhållningen. Det
förnäma vita överskiktet känner föga solidaritet
med den rasblandade medelklassen och med
de röda proletärerna. Med långa och för
landets ekonomi påfrestande
utomlandsvistel-ser dokumenterar den argentinska överklassen
sin benägenhet att leva sitt eget liv. Inom
de undre befolkningsskikten breder samtidigt
skilda europeiska ideologier ut sig. Här finns
den gamla demokratiska ideologien av anno
1848, och här finns också bolsjevismen.
Författaren visar, hur de olika ideologierna har
en benägenhet att erövra var och en sitt eget
skikt. Bolsjevismen blir naturenligt det lägsta,
proletära, röda befolkningsskiktets egendom.
Åke Thulstrup
Familjepröwningar
i Kina
Nora W a 1 n: Landsflyktens hus.
Skoglunds. 6: 50.
Det är mycket få västerlänningar, som
kommit i nära beröring med de högre
klassernas liv i Kina. Sedan rokokons beundran
för det kinesiska — som ingalunda endast
var estetiskt betingad — förbytts i sin
motsats, blev adertonhundratalets
Kinauppfatt-ning nästan helt och hållet bestämd av
missionärernas kuliskildringar, där den högre
kinesiska kulturen endast tilläts skymta som ett
löjligt pedanteri eller ett depraverat lyxliv.
Detta stadium varade långt in på
nittonhundratalet. Det följdes av det revolutionära
modet, där de internationellt vagabonderande
déracinés, som de kinesiska
yrkesrevolutio-närerna utgjorde, voro hjältarna. Först
därefter har ett djupare intresse vaknat. Litterärt
sett har ingen medverkat härtill i högre grad
än Pearl Buck, som är en kännare av alla
kinesiska samhällslager och därjämte en
dik
tare, som sett genom människornas hjärtan.
Betydelsen av denna hennes insats är
ingalunda endast litterär.
I Nora Waln har Pearl Buck fått en
efterföljare eller rättare sagt en medtävlerska.
Ty Nora Waln har en fullt lika självständig
och fullt lika sakkunnig syn på Kina som
”Den goda jordens” och ”Sönernas”
författarinna. Att hon sedan litterärt sett icke når
upp till Pearl Bucks nivå är en sak för sig.
Det förhindrar icke att hon är en högst
intressant författarinna.
”Landsflyktens hus” har sitt främsta
intresse som dokument — dels som document
humain i största allmänhet och dels som en
intim skildring av en rik och kultiverad
kinesisk familjs öden under årtiondet 1922—
1932. Därmed följer också en skildring i
jagform av författarinnans eget liv, en skildring,
som ej heller saknar sitt intresse men dock
ej på något sätt kan jämföras med de delvis
ganska storslagna och alltid väl tecknade
kinesiska människoöden, som skymta förbi.
En mer än hundraårig handelsförbindelse
mellan kväkarhuset Waln i Philadelphia och
köpmanshuset Lin i Kanton leder till att en
ung amerikansk flicka efter bekantskap med
några av familjen Lins representanter i
U. S. A. vistas som gästvän under ett par
år i det kinesiska familjeresidenset,
härunder förvärvar vänner för livet och
kommer en kultiverad och traditionsrik kinesisk
familjekrets nära in på livet. Under hennes
senare äktenskap med en brittisk
konsulatsämbetsman och vistelse under oroliga år i
Nanking, Kanton, Hongkong, Tientsin med
mera upprätthålles och vidgas denna
förbindelse. I boken skymta ej blott de under
fingerade namn framförda medlemmarna av
familjen Lin utan också de historiska
gestalterna i 1920-talets Kina: Sun-Yat-sen,
Borodin, Soong, Chiang-Kai-shek, Chang-Tso-lin,
Chang-Hsueh-liang, exkejsaren Pu-Yi och hans
unga maka med flera.
Det är som sagt i det dokumentariska
intresset som bokens styrka ligger. Skildringen
har alla inre kriterier av äkthet — icke minst
dess stundom litet naiva ton och någon gång
hysteriska anstrykning. Författarinnan har
sannolikt icke alltid varit en särdeles lätt
person att ha att göra med. Kompositionen
är också ej sällan något otymplig och oklar.
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>