Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: Psykologerna och tiden - Anmälda böcker - C. G. Jung, Det omedvetna - Rolf Lagerborg, Om sanningen i religionen och fromhetslivet - Walter Fevrell, Psykologien och människolivet - José Ortega y Gasset, Massornas uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSYKOLOGERNA OCH TIDEN
finns dagar i veckan, och om för kvinnorna
sekter blomstra, i vilka de på någon
för-eningsheros placera de otillfredsställda och
längtansfulla känslor, som mannen ger
utlopp åt i restaurangen ’Glada laget’ med
hjälp av sprit och viktigmakeri?”
Men Jung hävdar utan att därför anta
moralistens apoplektiska färg, att det
omedvetna inte nödvändigt behöver vara
omoraliskt. Tvärtom. Just det omedvetna kan
företräda den sårade moralen och genom den
konflikt det iscensätter straffa den alltför fria
individen. Det är intet ovanligt fall.
Livs-konsten är just den att leva i fred med sitt
omedvetna. Maurois väckte för något år
sedan nöje med en satirisk framtidsnovell,
vari han skildrade några neurotiska stackare,
som i den fria sexualitetens samhälle
insjuknat på grund av sin bortträngda
blygsel-känsla. Tanken var inte originell. Jung
behandlar sådana förhållanden inte som ett
paradoxalt skämt utan som enkla fakta ur
hans praxis. Han uttalar med full riktighet
att moralen inte förts ned på stentavlor från
Sinai berg och påtvingats folket utan att den
är ”en människosjälens funktion, lika
gammal som människosläktet”. Det omedvetna
bildar också moraliska drömmar, det vill
säga drömmar, som antyda individens önskan
om befrielse ur en konflikt eller från en
obehörig böjelse, varpå Jung i slutet av sin bok
anför ett mycket lärorikt exempel.
Detta det omedvetnas förhållande beror
innerst därpå att människan icke blott är
riktad mot det förflutna utan också mot
framtiden. Iakttagelsen härav är Jungs betydande
och befriande insats i psykoanalysen. Man
har inte förstått människan, säger han
utmärkt riktigt, om man bara förstått hennes
gårdag: ”Livet har också ett i morgon, och
dess i dag är förstått, endast om vi till vår
kunskap om det som var i går, även kunna
foga ansatserna till ett i morgon.” Därmed
blir också neurosen inte bara en följd av
tidigare orsaker utan tvärtom ett
räddningsförsök, visserligen misslyckat, ett försök till
”en ny livssyntes”.
Denna Jungs åskådning, i Sverige
ytterligare fördjupad och med stor förtjänst
utvecklad av Poul Bjerre, är oemotsäglig. Den
är den enda av de psykoanalytiska lärorna,
som har full och fri blick för själslivets sam-,
manhang och för dess karaktär av strävan.
Det omedvetna blir icke bara en övergiven
undre värld, en samling små troll som
förjagats, sedan vite krists lära uppgått över
landet. Det omedvetna kan vara av mycket
olika sinnesart, men i alla händelser har det
del av strävan till framtid och står i
rapport med jagets nya erfarenheter.
Jung har i sin bok en avdelning vari han
uppgrävt ännu en källarvåning av det
omedvetna under den freudska. Han tror sig här
ha upptäckt skatterna av släktets religiösa
urvärld, dess bildvärlds ”arketyper”: Gud,
djävulen, ärkeänglar och demoner. Under det
av Freud behandlade omedvetna, som är en
förening av individuella erfarenheter, ligga,
anser han, släktets erfarenheter i form
av-dispositioner. Jung tror sig kunna bevisa, att
fysikern Robert Mayers idé om energiens
bestånd härstammar från den i det omedvetna
förvarade idén om makt eller kraft i de
primitiva religionerna.
Det må vara möjligt att tanken på
energiens bestånd kan få något tillflöde från
arkaiska religiösa källor. Men man behöver
knappast gå så långt, ty frånsett måttet av
experimentell bekräftelse Mayer vann, så är
för det fullt medvetna och vuxna tänkandet
energiens bestånd en önskvärd tanke, i det
den gör världen mer begriplig, pålitlig och
beräknelig, liksom värdets bestånd hävdas av
den religiösa tanken.
Det kan inte sägas att alla dessa nya
våningar av Dovregutbens slott, som
psyko
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
