Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- John Landquist: Psykologerna och tiden
- Anmälda böcker
- C. G. Jung, Det omedvetna
- Rolf Lagerborg, Om sanningen i religionen och fromhetslivet
- Walter Fevrell, Psykologien och människolivet
- José Ortega y Gasset, Massornas uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN LANDQUIST
analytikerna öppna och uppställa, som om de
vore verkliga arkeologiska fyndorter,
egentligen stimulera och uppbygga som givande
ny kunskap. Hur fyndigt än resonemanget må
vara känner man sig tvivlande på dessa tunna
hamnar, som man tidigare mött i fylligare
existens uppe i den medvetna historiska
världen.
*
Stimulans i hög grad ger däremot professor
Rolf Lagerborgs nyutkomna bok ”Om
sanningen i religionen”. Det är på meddelande
av sådan stimulans man igenkänner den
riktiga författaren. Man känner, att man
kommer i närheten av något betydelsefullt, av en
makt... Den makt Lagerborg så levande
behandlar är religionen eller det heliga. Det är
således en central företeelse i människolivet
som är Lagerborgs föremål. Han har med
denna bok i betydlig grad vidgat sitt
författarskaps område.
Lagerborgs egen inställning till ämnet är
komplicerad. Han visar vetenskapsmannens
fria objektivitet i ämnets betraktande och
han förråder dessutom dragning till en viss
form av ovärldslig religiös känsla, den
pan-teistiska eller spinozistiska. Men han har
också den gamla radikalens nejsägande till
de positiva religionerna med deras
skräck-blandade föreställning om det ”numinösa”,
den otillgängliga makten, med deras
bekännelsetvång och deras hot mot andens frihet.
Denna ambivalens framträder i hans
begreppsbestämningar av religionen och det
heliga. Hans bok blir en stor och lysande
diskussion mellan Dürckheim, Söderblom och
honom själv. Han hyllar Dürckheims mening
om religionen som en samhällets sanktion av
vissa trosläror, en kollektivt helgad kult.
Den har mycket för sig. Religion, yttrade
redan Hobbes, är en tro på andeväsen, som
staten erkänner, vidskepelse en tro på
ande
väsen, som staten icke erkänner. Om den
enskilde, anser Lagerborg, stiftar en religion
för sig, så är det han bekänner lika litet en
religion, som en lag man stiftar för sig själv
är lag. Det heliga får en imperativ
beskaffenhet, blir helgat först då det fattas som ett
sedebud, uppehållet av en samfällighet, eller
fått en gemenskapens sanktion.
Men invändningar resa sig. För det första
gäller icke denna helgade tro det jordiska
samhället. Religionen är främmande för denna
världens väsende, inklusive dess samhälle.
Den är riktad mot en gemenskap bortom det
jordiska samhället; bortklippes denna
förbindelse, så är också religionens nerv dödad.
Dürckheims förledande bestämmelse av
samhället som sanktionsgivande har sin rot i
hans antireligiösa tendens. Den träder tydligt
fram i hans av Lagerborg citerade sats: ”Den
troende bedrager sig icke, när han tror på en
sedlig högre makt, varav han beror och från
vilken han kan hämta det bästa av sig själv
— denna makt är till, det är samfundet.”
Här förväxlas eller identifieras det
religiösa samfundet med det profana. Denna
identifikation får ett drag av löjlighet.
Samhället äi bristfälligt och ofta korrumperat;
även i sina bästa yttringar av heder och
välvilja inger det icke någon känsla av helighet
och äger icke annat än i sällsynta
undantagsfall, då en heros av mer än vanliga moraliska
kvaliteter besjälar en nation, den helgd, som
förbindelsen med och vördnaden för vissa
enskilda personer i det enskilda
människolivet kan äga.
Härtill kommer att denna bestämning av
religionen som ett verk av en sanktionerande
kollektivitet utesluter varje uppskattning av
en religionens förnyelse som religiös. Varje
förnyelse av religiösa som av andra värden
utgår nämligen från enskilda, som resa sig
mot en hittills gällande sanktion. Lagerborg
upptar den farliga frågan: Hade Jesus ingen
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Aug 21 12:00:30 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1934-7/0048.html
