Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Ragnar Gierow: 1914 in memoriam - I. Prologen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1914 IN MEMORIAM
Vad spelade orkestern? — Melodi,
som blivit gammal vacker folksedvänjas,
men som till hätska stridsrop tyckes tänjas,
där Deutschland iiber allés’ forten bli
ett hotfullt skri
i kamp med Rule Britannias
och Marseljäsen går i skärpt crescendo
mot raseri förutan återvändo.
Den nyårsnattens skyar borde svängt
på denna ödsligaste av arenor
kring jorden liksom hajars svarta fenor,
och stjärnor borde stått med blick som blänkt
och nosen sänkt
likt hungriga hyenor
och vädrat över oss och till sin lättnad
känt lukt av blod, av lik till övermättnad.
Den natten borde månen tagits ned
från kroken som en lie för att slipas
tillräckligt vass för hugg, som skulle skipas
jämnt över mullig mark och mager hed,
vart slåttern skred,
för väldig att begripas,
tills grödan slagits, mognad eller späd,
till en rekordskörd utav Adams säd.
Den natten flög vår jord i djävlars polo.
Den natten vände Gud sin tumme ned.
Och mörkret glesnade, vad natten skred,
och runt Europas gödselstackar golo
i kör och solo
stolt tupparna, och hönsen golo med.
Och solen upprann, tovande och sakta,
att skina på det nya årets fakta.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
